Hoppa till innehåll

Stadsvallen

Stadsvallen i Birka är egentligen två olika vallar – en äldre och en yngre – som med lite olika stäckningar omgärdade bebyggelseområdet från Korshamn och Hemlanden och vidare upp mot Borgberget.


Idag är endast en sträcka på ca 450 meter synlig av vallen längs med Hemlanden. De delar som löpt mellan Hemlanden och Borgberget är sedan länge bortodlade, men deras respektive sträckningar har kunnat fastställas med hjälp av geofysiska prospekteringsmetoder i form av markradar och magnetometer. Det har då gått att se att vallen i sin äldre version begränsat bebyggelsen inom Svarta Jorden. När bebyggelsen i ett senare skede växte så har den äldre vallen rivits och överlagrats av den expanderande bebyggelsen och en ny vall anläggs som kommer att begränsa utbredningen av Birkas yngre bebyggelse.

I de bevarade partierna av stadsvallen öster och nordost om Svarta jorden finns inte mindre än sex portar eller ingångar. Hur många av dessa som är ursprungliga – och därmed ingått i den ”vikingatida” vallen – är oklart. Några av dem är med all sannolikt tillkomna senare. Bilden visar en av de största såsom den ter sig från Hemlanden-sidan. Foto: Jonathan Olsson/SHM.

I vallen längs med Hemlanden har arkeologiska undersökningar utförts vid tre olika tillfällen. De första av Hjalmar Stolpe vid slutet av 1800-talet, därefter av Holger Arbman på 1930-talet och senast av Lena Holmqvist vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet på 1980-talet. Undersökningarna har avslöjat att vallen genomgått förändringar och byggts på i höjd och bredd någon gång kring år 900. Den äldre vallen tycks ha varit av en klenare konstruktion än den yngre vallen. Båda har dock varit konstruerade på ett likartat vis med ett inre murliv av stenar och block byggda i skalmursteknik, som täckts och fyllts upp med jord och torv. Den äldre vallen har även haft en träpalissad och möjligen kan även den yngre ha haft det.

 

Längs med vallen ”insida” finns ett antal stensatta terrasseringar. Arkeologiska undersökningar har avslöjat att det på dessa stått större hus, så kallade hallbyggnader, men också att här även finns gravar. Foto: Jonathan Olsson/SHM.

I vallen döljs också flera gravläggningar, såväl brandgravar som skelettgravar har framkommit men även ett par båtar eller mindre skepp. Dateringar visar att några av gravarna bör ha anlagts redan före eller vid den tid då den äldsta vallen anlades och de kom därmed att ingå i vallbygget. Andra, som daterats till senare tidpunkter, har överlagrats i samband med ombyggnadsfaserna och deras överbyggnader har då använts som byggnadsfyllning.

Mycket talar för att stadsvallens huvudsakliga funktion kom att förändras över tid. Den äldre vallen kan ha varit av mer administrativ karaktär, ungefär som en slags gränsmarkering. Och till skillnad från den yngre vallen så har den äldre inte anslutit till vallen kring Borg, något som man kan förvänta sig att en vall med uttalat fortifikatoriskt syfte borde ha gjort.

Behovet av skydd och försvar av verksamheterna på Birka kan således ha ökat kring år 900 och på så vis kan stadsvallens olika funktioner också kanske säga oss lite om Birkasamhällets förändrade villkor vid den här tiden.

Översiktsvy över stadsvallens centrala delar sett från Svarta jorden. Foto: Jonathan Olsson/SHM.