Hoppa till innehåll

Del 3: Bondestenålder

Det här är en del av extramaterialet kring TV-serien Arkeologens dotter från UR. Läs mer om serien och om Historiskas medverkan.

Tiden år 4000 till cirka år 1700 före vår tideräkning, fvt, är den sista delen av stenåldern och kallas för bondestenåldern, yngre stenåldern eller neolitikum.

Människor blir bofasta

För cirka 6 000 år sedan började en del grupper av människor i Norden att bli bofasta och att odla och hålla boskap.

Arkeologerna har hittat rester av olika sädesslag. Säden maldes till mjöl och kan ha varit basen i gröt. Kanske jästes växter till rusdrycker som användes vid fester och ceremonier.

Människors kläder var nog i första hand tillverkade av skinn och päls, men troligen förekom dräkter även av växtmaterial.

Klipp 5: Malning av mjöl, stenyxor som slipas, grötmåltid, sovdags (01:24).

Odling med svedjebruk

Att människor börjar odla jorden och hålla boskap är förklaringen till namnet ”bondestenåldern”. Odlingsmetoden var svedjebruk, det vill säga marken brändes av. Askan gav näring till jorden. Grödorna var framför allt nakenkorn, nakenvete och emmer, ett slags vete.

Jordbruket förändrades när boskapsdjur började användas i arbetet. Innan dess hade jorden brukats enbart med handkraft. Att arbetet på åkrarna gav skador, till exempel på ryggen, visar skelettfynd från tiden.

Troligen tillverkades skålar och andra föremål till hushållet av organiskt material som trä och växter. För att tillverka rep användes olika grässorter. Det finns enstaka fynd av föremål av organiskt material, som har bevarats i sjöar som blivit mossar. Lerkrukor tillverkades och dekorerades med pinnar och snäckor.

Klipp 6: Grishållning, svedjebruk, odling, tillverkning av rep och krukor med mera.

Redskap av horn, trä och sten

Redskapen under denna tid tillverkades av horn från bland annat ren och älg, av träpinnar och av olika stenmaterial.

Av flinta gjordes stenyxor som kunde användas som jakt- eller stridsvapen. Yxorna var också statusföremål och offergåvor. Det vet vi eftersom vi hittat oanvända yxor som har deponerats i vattendrag.

Under bondestenåldern rörde sig människor över stora delar av centrala och norra Europa. Med sig hade de till exempel flintyxor, som därmed nådde långt utanför Norden. Den här typen av resorna och byteshandel med prestigevaror fortsatte under kommande tidsperioder, ja kanske ända in i vår tid.

Klipp 7: Flintknackning, stenåldershantverk, redskap, flinta, yxa (08:30).


Filmklippen är bearbetade delar ur TV-serien Arkeologens dotter, producerad av Baluba för UR. Historiska museet har medverkat med sakkunskap.

Hela TV-serien, lärarhandledning och arbetsblad finns på UR:s webbplats.

Musik: Samuel Looptok Långbacka. Stillbildsfoto: Linda Wåhlander/SHM

Den här sidan publicerades i april 2019.