Björkö by
Björkö by ligger nere vid Kassviken omkring 700 meter sydost om den vikingatida bebyggelsen i Svarta jorden-området som var läget för handelsplatsen Birka.
Frågorna kring Björkö bys äldsta historia är många och dess etableringsfas är höljd i dunkel. Vi vet att byn existerade i början av 1300-talet. Dess äldsta omnämnande står att finna i Diplomatarium Suecanum och daterar sig till 1324 (DS 2474). Byn går också att följa i det kamerala källmaterialet flera gånger under 14- och 1500-talen. Frälsesläktena Bielke och Roos av Ervalla har tidigt intressen i byn, Nils Turesson Bielke redan i handlingarna från 1362. Vid mitten av 1500-talet har byn bestått av fyra gårdar: ett skattehemman (som brukas av två bönder), ett kronohemman, ett St. Erikshemman och ett frälsehemman, som i en marginalanteckning från 1551 sägs vara lagd under ”arv och eget” och således tillhör kungamakten.
Fyra gårdar är också vad som återges på lantmäterikartorna över byn, den äldsta från 1687. Från och med 1747 års storskifteskarta täcker kartorna i grova drag in vart 50:e år fram till idag, något som möjliggör att byns utveckling och förändring över tid går att följa ganska väl. Under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet sker stora förändringar; en av gårdarna (Västergården) försvinner och går samman med en annan gård (Mellangården), ekonomibyggnader och bodar rivs eller flyttas till andra platser inom byn. Det är vid den här tiden som de första fragmenten av Runstenen från Björkö by hittas, kanske i grunderna till någon eller några av de då rivna byggnaderna.
Flygfoto över Björkö by. Foto: Jan Norrman/Riksantikvarieämbetet
Försök att besvara frågan om Björkö bys etablering och dess medeltida historia har gjorts genom arkeologiska undersökningar, dels 2005-2006, dels 2011. Inte vid något av tillfällena framkom lämningar eller fyndmaterial som kan sägas föra frågan framåt i någon nämnvärd omfattning beträffande byns medeltida historia. Däremot framkom en del ledtrådar till dess etableringsfas.
Undersökningarna generade en hel del vikingatida fynd. Till exempel hittades flera skärvor av stora förrådskärl, amforor, tillverkade inom de islamiska och bysantinska kultursfärerna. Än mer anmärkningsvärt är att man dessutom påträffade rester efter en äldre vägsträckning. Med hjälp av markprospektering i form av georadar kunde vägsträckningen följas ett gott stycke utanför undersökningsytan i rak nordvästlig riktning mot Svarta Jorden-området.
Utfallet av undersökningarna styrker ett antagande om att byn, eller åtminstone platsen för byn, har rötter ned i vikingatiden och har ingått i handelsplatsen Birkas bebyggelse- och rörelsemönster. Mälarens vattennivå under vikingatiden stod ungefär fem meter över dagens nivå. Topografin vid Kassviken avslöjar att det då funnits ett markant utskjutande näs mitt i viken, något som bör ha gjort platsen lämplig som hamn eller tilläggningsplats. De två senast funna fragmenten av Runstenen från Björkö by gjordes också i det här området och kanske är näset platsen där stenen en gång vid mitten av 1000-talet restes och stod?