Södra Björkö – Grönsö
Den södra delen av nuvarande Björkö kallas Grönsö. Grönsö var en egen ö under vikingatiden, avskild från de norra delarna av Björkö av ett smalt sund som delade ön mitt itu. Sundet sträckte sig från Kassvikens inre söder om Kärrbackagravfältet och över de idag låglänta åkrarna och ängarna söder om nuvarande Skogalund där det mynnade ut.
G
rönsö är en på många vis spännande plats och mycket lite utforskad i relation till det egentliga Björkö, trots det ringa avståndet dem emellan. Man kan tycka att ön borde ha tilldragit sig de forna Birkabornas intresse i högre grad än vad den (kända) fornlämningsmiljön låter oss ana. Självklart har de känt till den och de monument som fanns där. Ön är bergig och höglänt. Centralt på toppen ligger ett mindre gravfält – RAÄ 105 – kallat Ingaberg som bland annat innehåller ett stort gravröse, kallat Ingas grav. Röset mäter 10 meter i diameter och är 1,5 meter högt. Kring röset finns även sex runda stensättningar samt ett par så kallade skärvstenshögar. Ingen av gravarna har undersökts men deras utseende är mycket karaktäristiskt för gravar från bronsålder eller äldsta järnålder och således är de troligen ungefär tusen år äldre än de vikingatida gravarna kring Birka på Björkö. Detta är den allmänt accepterade uppfattningen och Grönsögravfältet är ansett som det äldsta gravfältet på (det nuvarande) Björkö.
Teckning av Ingas grav. ATA
På en annan bergshöjd, längst ut på Gisseludden, som är Grönsös sydvästra spets, ligger ett likande gravröse – RAÄ 101 – som på goda grunder kan antas vara samtida med gravarna uppe på Ingaberg.
Men Grönsö är faktiskt inte helt tomt på lämningar från yngre perioder av förhistorien. Nedanför bergshöjden med Ingas grav finns i nordvästlig respektive sydvästlig riktning två gravar som båda ligger på så låg höjd över dagens vattenyta att de måste tillhöra ett yngre skede av förhistorien, och sannolikt då det vikingatida. Gravarna utgörs av två större, röselikande stensättningar: RAÄ 103 och RAÄ 104. De ligger på avsatser i terrängen strax ovanför den så kallade femmeters-kurvan, som torde motsvara vikingatidens strandkant. Ingen av dem är dessvärre undersökt och varför man valt att förlägga två vikingatida gravar just hit förblir en gåta men tillsammans antyder de att även Grönsö till viss del kan ha ingått i det vikingatida Birkas aktivitetsmönster.
Grönsö är också platsen för det spännande ”guldfyndet från Grönsö”, SHM 5405.