Gravarna vid Salviksgropen
RAÄ 115, m fl
Omkring 200 meter norr om Ormknös ligger ytterligare ett femtontal gravar. Gravarna ligger tämligen glest utspridda inom ett 250 x 120 meter stort område och således inte alls i förtätade grupper som på de andra Birkagravfälten. Anledningen härtill är svår att sia om. Gravområdet kallas ibland för Ormknös B.
I likhet med gravfältet vid Långnabba puss så utgör de vid Ormknös B delar av ”Birkas okända sida”. Faktum är att inte ens Hjalmar Stolpe tycks ha noterat dem, trots all den tid han spenderade på ön. Flera av dem är också ”upptäckta” först vid en så kallad specialinventering av fornlämningsbeståndet på Björkö som gjordes för inte så värst länge sedan, men några av dem har varit kända sedan åtminstone förra sekelskiftet.
Gravarna består mestadels av runda stensättningar, varav en har en rest sten i mitten. Vidare finns här en så kallad stenkrets eller domarring, där 26 större stenblock lagts i en ring, en tresidig anläggning samt en höglikande stensättning.
Betsel funnet i en av gravarna vid Salviksgropen. Foto: Eva Vedin/SHM
Tre av de runda stensättningarna undersöktes 1977, två av dem var skelettgravar, den tredje var en kremation, alltså en brandgrav. Samtliga kan ges datering till vikingatid.
Trots de vikingatida dateringarna är det inte troligt att gravarna vid Salviksgropen skall ses som en gång tillhörande det stora Hemlandengravfältet, vars östligaste delar ligger endast knappt hundra meter i riktning västerut. Av äldre kartor att döma har det mellanliggande området aldrig varit föremål för någon uppodling, något som eventuellt skulle kunna förklara att gravar avlägsnats