Avsnitt 1: Stenålder
13 000 f.Kr – 1700 f.Kr
I det första avsnittet följer vi de tidigaste invånarna, bland annat Österödskvinnan och Hallonflickan. Vi ser hur Sveriges klimat förändras och hur vi människor har anpassat oss efter det. Elin Fornander, arkeolog och enhetschef på enheten för forskning och utveckling vid Statens historiska museer, berättar bland annat om om redskap av flinta som är 14 000 år gamla: skrapor, pilspetsar och spjut.
Elin Fornander. Foto: Sveriges Television (SVT).
Elin berättar även om när kunskap om jordbruk och boskap spred sig till Skandinavien runt 8 000 år sedan. Nya grupper kom till Sverige med vete och enkorn, och trattbägarkulturen formades. Man började mötas och utbyta varor, bland annat bärnsten och flintyxor, för att göra uppoffringar till gudarna i förhoppningen om goda skördar. Du hittar föremålen från serien i den permanenta utställningen Forntider.
Vill du höra Elin berätta mer, föreläser hon onsdag den 15 november om Döden på stenåldern. Köp biljett till föreläsningen via Tickster.
Du kan se bärnstenspärlorna i utställningen Vikingarnas värld. Foto: Sveriges Television (SVT).
Avsnitt 2 – Metallernas tid
1700 f.Kr till 500-talet e.Kr
Vi gör en resa från bronsåldern och uppbyggnaden av en krigarklass hela vägen till järnåldern och folkvandringstiden. Vi följer bland annat Tierpskvinnan, vars vackra hängsmycke finns i samlingarna hos Historiska museet, och Joredsmannen samt Granhammarsmannen som dog i en yxduell. DNA-analyser av Granhammarsmannens ben, tillsammans med hans verktyg som finns bevarade på Historiska museet, visar att han arbetade med att reparera saker eller med skinn, kanske att han har deltagit i strider.
Vill du veta mer om Granhammarsmannen? Det berättar Elin Åhlin Sundman, benexpert (osteolog) på Statens historiska museer, om i en digital föreläsning.
Köp din biljett via Tickster.
Tierpskvinnan. Stillbild ur Historien om Sverige på Sveriges television (SVT).
Tierpskvinnans hängsmycke i bronz. Stillbild ur Historien om Sverige på Sveriges television (SVT).
Bronsålder
Brons importerades till Sverige via långväga båtresor och användes till allt från smycken, redskap, vapen och som uppoffringar och in i graven. Hågahögen är den mest guldrika gravhögen från bronsåldern i hela skandinavien. De som begravdes där var den yppersta eliten, de begravdes med bland annat guldknappar, en rakkniv, ett spänne, och en rikt dekorerad svärd.
Vill du veta mer om Hågahögen? Missa inte den digitala föreläsningen med Thomas Eriksson, antikvarie vid Statens historiska museer, onsdag den 22 november.
Köp din biljett via Tickster.
Joredsmannen. Stillbild ur Historien om Sverige på Sveriges television (SVT).
Järnålder
Vi upptäcker så småningom att järn är vanligt förekommande i Sverige och lätt att framställa. Järn konkurrerar därför ut handeln med brons. Romariket växer och nordborna fokuserar sitt resande dit.
En person som hade kontakt med Romariket var Joredsmannen, Han levde på 300-talet har förmodligen krigat för romarna. Han begravs men en medaljong där hans porträtt är gjord i romersk stil, med fejkade bokstäver, så att han skulle se ut som en kejsare.
Ett annat intressant föremål vi ser är Kylverstenen, eller kylverrunstenen, från Gotland. Stenen, som finns i Historiska museets samlingar och dateras till 400-500-talet, är en av de äldsta runalfabeten som finns bevarad komplett. Den visar att man förstod det romerska alfabetet och använde det som inspiration till vårt första alfabet – runorna.
Kylverstenen, föremålsnummer 267753_HST. Foto: Statens historiska museer, CC BY.
Folkvandringstiden
Vi uppehåller oss också i folkvandringstiden, en epok under järnåldern som även kallas för Nordiska guldåldern. Föremål från den tiden vittnar på en otrolig hantverksskicklighet. Upptäck gärna de vackra guldhalskragarna i vår utställning Guldrummet.
Guldhalskrage från 400-500-talet. Föremålsnummer 108924_HST. Foto: Christer Åhlin/SHM, CC BY.
Romarna lär oss konsten att baka bröd och vi importerade glas från romariket. Du kan köpa kopior av dessa vackra glas i museibutiken.
Kopia av romerska glas funna i Öremölla, Skåne. Förlagan finns i utställningen Forntider. Föremålsnummer 120597_HST. Foto: Statens historiska museer, CC BY.
Avsnitt 3: Vikingarnas tid
500-talet e.Kr till 1000-talet e.Kr
Vi börjar i klimatkatastrofen år 536 som orsakades av ett vulkanutbrott. Solen kunde inte tränga igenom molntäcket och under denna 3-åriga långa vinter halverades Sveriges befolkning. Vi tar oss sedan till Birka, Sigtuna och Gamla Uppsala.
Vi ser hur livet i Birka hade kunnat se ut för 1 500 år sedan, och ser hur människorna spelade brädspel med vackra spelpjäser av sten och glas. Liknande sällskapsspel spelas än idag, och har även blivit årets julklapp 2023!
Vikingatida spelpjäser för sällskapsspel. Foto: SVT.
Avsnittet tar oss också till norra Skandinavien. Där handlar vikingarna med samer och kväner och byter till sig Vikingatida spelpjäser av valben, i utbytte mot tyger, yxor av järn, spännen, knappar och andra metallföremål. Vill du se föremålen i avsnitt 3? De finns utställda i vår utställning Vikingarnas värld. Du kan också läsa mer om föremålen och zooma in på högupplösta bilder på vikingar.historiska.se.
Charlotte Hedenstierna-Jonson. Foto: SVT.
Vikingatidaexperten Charlotte Hedenstierna-Jonson, som är forskare vid Statens historiska museer, berättar om vikingarnas framgångsrika handel genom stora floder som löper genom dagens Ryssland och Ukraina. Är du intresserad av historiska kontakter mellan dessa områden och Sverige, kan du se en mini-utställning om det på museet.
Charlotte föreläser på Historiska om Vikingatidens sidenvägar den 29 november.
Köp biljett till Charlottes föreläsning via Tickster.
Vikingatidens religion och tro
Nordbordna och Asatron har många gudar. Överklassen ber till Oden medan för bönderna är Tor, Frej och Freja det viktigaste gudarna.
Vilken figur från nordisk mytologi skulle du vara? Gör vårt quiz.
Dyk ner i Vikingarnas mytologiska värld
Historieexperterna berättar om slavhandeln, människooffer och völvor, kvinnor som kunde spå in i framtiden som en slags orakel.
Läs mer om völvor och om stavarna som användes.
Om Klintastaven som visas i avsnittet.
Simon J. Berger står vid en installation med båtnitar i utställningen Vikingarnas värld. Foto: SVT.
Båtens utveckling
Seriens berättare Simon J. Berger kollar in ett skepp byggt av riktiga vikingatida båtnitar i utställningen Vikingarnas värld.
Charlotte Hedenstierna-Jonson berättar hur vikingar utvecklade båtar som var slitstarka, smidiga och snabba. Hon berättar hur betydelsefull segeln var för båtarna. Att tillverka en segel tar en person två arbetsår.
Missa inte Charlottes föreläsning Vikingatidens sidenvägar den 29 november. Köp biljett till Charlottes föreläsning via Tickster.
Mynt med föremålsnummer 100039_KMK. Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet/SHM, CC BY.
Kristendomens intåg och Olof Skötkonung
Sveriges äldsta mynt, som finns i samlingarna hos vårt systermuseum Ekonomiska museet, visar Olof Skötkonung. Olof Skötkonung var starkt inspirerad av England och tar en myntmästare till Sigtuna för att prägla mynt. På myntnet står det “Olof Svearnas konung”.
Läs mer om myntet på Ekonomiska museets webbplats
Vill du lära dig mer om vad mynt kan berätta om historia? Det föreläser Museichef Cecilia von Heine om den 22 november.
Köp din biljett till föreläsningen på Tickster
Upptäck vikingatida föremål hemifrån
Vill du komma ännu närmare föremålen som visas i serien, som finns utställda i Vikingarnas värld? Gå in via dator, surfplatta eller telefon på webbplatsen för Vikingarnas värld. Där kan du fördjupa dig i alla föremål, se högupplösta bilder och med hjälp av djupzoom-teknik se detaljer, annars knappt synliga för ögat. Du kan utforska fascinerande historier om liv, död, vardag och skrämmande ritualer.
Föremål från utställningen som visas i serien är:
Brakteat från Gotland i monter 19.
Pärlor, sked och en kam i monter 31.
Hänge, troligen Freja och statyett av Frej i monter 56.
Statyett, troligen Oden i monter 57.
Spelpjäser av valben i monter 87.
Webbplatsen vikingar.historiska.se
Avsnitt 4: Tidig Medeltid
1100-talet e.Kr till 1360-talet
Kristendomen har kommit till Sverige och med liv efter döden får vi en ny världsbild. Under den tiden blomstrar Sveriges jordbruk, lönearbete börjar, och den svenska befolkningen växer. Kungarnas makt blir allt större och Stockholm byggs.
Tillgången till järn gör att vi förbättrar redskapen. Läkarkonsten går också framåt, dock saknar man fortfarande kunskap om hur kroppen fungerar.
Man börjar skriva ner lagar och på klostren utvecklas vetenskap. I Historiska museets samlingar kan du se pennor bevarade från medeltiden.
Bläckhorn av älghorn och skrivdon från Alvastra kloster. Föremålsnummer 184609_HST. Foto: SVT.
Stylus (penna) gjord av elfenben från cirka 1100–1500 e.Kr. Föremålsnummer 205716_HST. Foto: Ola Myrin, Historiska museet/SHM.
Vi följer Heliga Elin (även kallad för Sankta Helena), som var Sveriges första helgon, och Heliga Birgitta. I avsnittet har du sett hur kungar blev helgon efter sin död och hur riddarklassen gärna favoriserade vissa helgon, som heliga Birgitta. Intresset för reliker var stort och du kan se exempel i vår permanenta utställning Sveriges historia.
Avsnitt 5: Sen Medeltid
1361 e.Kr till 1560-talet
Digerdöden
Pesten, eller Digerdöden, kommer till Sverige och utplånar en tredjedel av befolkningen.
Schackspel med döden. Kalkmålning från Täby kyrka i Uppland. Foto: Lennart Karlsson.
Historiska museets permanenta utställning Massakern vid muren. Foto: Katarina Nimmervoll, Historiska museet/SHM.
Slaget om Visby
En av Historiska museets permanenta utställningar, Massakern vid muren, handlar om Slaget om Visby på Gotland. Då dör över 2 000 gotlänningar. Gotlandsborna gräver ner skatter för att förhindra Danmark att beslagta dom. Ett exempel som arkeologer hittar är Duneskatten, den största medeltida skatten i Skandinavien. Dessa kan du se i Guldrummet.
Bälte, en del av Duneskatten. Föremålsnummer 42624_HST.
Gustav Vasa och Sveriges tidiga regenter
Efter att an tredjedel av Sveriges befolkning dog av pesten fick staten in mindre skatt. Kung Magnus Eriksson och stormännen blev oense om hur landets pengar skulle användas. Det blev inledningen på en lång maktkamp mellan kungamakten och aristokratin i Sverige. Vi följer maktskiftets huvudpersoner: Drottning Margareta, Erik av Pommern, Gustav Vasa, Kristian II, Nils Dacke med flera.
Läs mer om Sveriges tidiga politik
Mer kunglig historia kan du ta del av på vårt systermuseum Livrustkammaren.
Osäker på vilka kungar och drottningar regerade och när? Till Regentlängden på Livrustkammarens webbplats.
Avsnitt 6: Stormaktstiden
1560 – 1658
Mer information kommer inom kort.
Vill du uppleva ett äkta 1600-tals slott? Besök gärna vårt systermuseum Skoklosters slott, där flera scener i serien har filmats, när de öppnar i påsk. Upptäck gärna deras digitala föreläsningsserie ”Samtidigt på Skoklosters slott” där de kopplar de historiska händelserna i tv-serien med ett lokalt perspektiv.
Om Skoklosters slotts medverkan och de digitala föreläsningar
Avsnitt 7: Häxor och krig
1658 – 1721
Mer information kommer inom kort.
Avsnitt 8: Nya tider
1719 – 1810
Mer information kommer inom kort.
Avsnitt 9: Folket tar makten
1809 – 1921
Mer information kommer inom kort.
Avsnitt 10: Världens modernaste land
1921 – Våra dagar
Mer information kommer inom kort.
Statens historiska museer
Historiska museet är en del av myndigheten Statens historiska museer:
Flera av våra systermuseer medverkar i serien. Statens Historiska museer – är en av flera institutioner som har varit med och bidragit med innehåll och även som faktagranskare. Historiker och arkeologer från myndigheten finns också representerade i serien tillsammans med många viktiga och betydelsefulla föremål från museernas samlingar.
Om myndigheten
