Kopia av romerska glas
Kopia av romerska glas funna i Öremölla, Skåne. Förlagan finns i utställningen Forntider 1. Rum G Gårdslösa, monter MG1; Mannen från Gårdslösa. Inventarienummer: SHM4792

Relaterat material

Praktspännet
Praktspännet
Ett väldekorerat klädspänne med ofantligt många och små stiliserade djur. Myter och berättelser i metall från 400- och 500-talen. Se tusen år av svensk design i Historiska museets arkiv. Kent Andersson, arkeolog vid Historiska museet visar och berättar. Av Ur Samtiden.

Eldslagningsstenen
Eldslagningsstenen
En soldat, en krigare, måste vara beredd på alla möjliga situationer. Här får vi se en av de militära statusmarkörerna från 300- till 400-talen. Se tusen år av svensk design i Historiska museets arkiv. Kent Andersson, arkeolog vid Historiska museet visar och berättar.

Lerkärlet
Lerkärlet
Ett bevis på romarrikets inverkan på det dagliga livet i Norden för omkring 2000 år sedan, liksom ett exempel på hur man inte längre lagar arkeologiska fynd. Kent Andersson, arkeolog vid Historiska museet visar och berättar.

Remändesbeslaget
Remändesbeslaget
Ett dräkttillbehör från cirka 100 e.Kr. som visar på en oväntad romersk påverkan. Se tusen år av svensk design i Historiska museets arkiv. Kent Andersson, arkeolog vid Historiska museet visar och berättar. Av UR Samtiden.

Gerumsmanteln
Gerumsmanteln
Gerumsmanteln hittades i en mosse på Gerumsberget 1920 och beräknas vara 2300 år gammal. Det gör den till Sveriges äldsta bevarade klädesplagg. Manteln har stickhål vilket talar för att dess sista ägare blev mördad. Amica Sundström, antikvarie, visar och berättar.

Kvinnan med staven
Kvinnan med staven
Det finns en typ av märkliga stavar – hittade i ett 30-tal gravar i Skandinavien – som genom årtionden förhäxat arkeologer. Den mest storslagna av dem hittades i en rikt utrustad grav över en kvinna från Klinta på Öland. Vem var hon och varför ser staven ut som den gör? Med Gunnar Andersson, arkeolog och järnåldersexpert på Historiska museet. Cirka 46 minuter.

Magiskt örtbruk från järnålder till medeltid
Magiskt örtbruk från järnålder till medeltid
Det finns många spridda och populära föreställningar om hur det magiska örtbruket sett ut i äldre tid, men hur ser egentligen de historiska spåren efter denna magi ut? Hur användes växterna och på vilka sätt ansågs de fungera magiskt? Och finns det egentligen något som kan kallas ”häxörter”? Jens Heimdahl arbetar som arkeobotaniker på Arkeologerna vid Statens historiska museer. 52 minuter.