Vår kunskapsbank
Utforska fritt bland alla våra artiklar och teman. Klicka i och ur filtret för att söka fram det material du önskar. Om du klickar i flera teman eller tidsperioder smalnar filtret av och bara det som uppfyller alla kriterier syns.
Genom att använda webbplatsen godkänner du vår användning av cookies.
Utforska fritt bland alla våra artiklar och teman. Klicka i och ur filtret för att söka fram det material du önskar. Om du klickar i flera teman eller tidsperioder smalnar filtret av och bara det som uppfyller alla kriterier syns.
Ett väldekorerat klädspänne med ofantligt många och små stiliserade djur. Myter och berättelser i metall från 400- och 500-talen. Se tusen år av svensk design i Historiska museets arkiv. Kent Andersson, arkeolog vid Historiska museet visar och berättar. Av Ur Samtiden.
En soldat, en krigare, måste vara beredd på alla möjliga situationer. Här får vi se en av de militära statusmarkörerna från 300- till 400-talen. Se tusen år av svensk design i Historiska museets arkiv. Kent Andersson, arkeolog vid Historiska museet visar och berättar.
Ett bevis på romarrikets inverkan på det dagliga livet i Norden för omkring 2000 år sedan, liksom ett exempel på hur man inte längre lagar arkeologiska fynd. Kent Andersson, arkeolog vid Historiska museet visar och berättar.
Ett dräkttillbehör från cirka 100 e.Kr. som visar på en oväntad romersk påverkan. Se tusen år av svensk design i Historiska museets arkiv. Kent Andersson, arkeolog vid Historiska museet visar och berättar. Av UR Samtiden.
Gerumsmanteln hittades i en mosse på Gerumsberget 1920 och beräknas vara 2300 år gammal. Det gör den till Sveriges äldsta bevarade klädesplagg. Manteln har stickhål vilket talar för att dess sista ägare blev mördad. Amica Sundström, antikvarie, visar och berättar.
Det finns en typ av märkliga stavar – hittade i ett 30-tal gravar i Skandinavien – som genom årtionden förhäxat arkeologer. Den mest storslagna av dem hittades i en rikt utrustad grav över en kvinna från Klinta på Öland. Vem var hon och varför ser staven ut som den gör? Med Gunnar Andersson, arkeolog och järnåldersexpert på Historiska museet. Cirka 46 minuter.
Det finns många spridda och populära föreställningar om hur det magiska örtbruket sett ut i äldre tid, men hur ser egentligen de historiska spåren efter denna magi ut? Hur användes växterna och på vilka sätt ansågs de fungera magiskt? Och finns det egentligen något som kan kallas ”häxörter”? Jens Heimdahl arbetar som arkeobotaniker på Arkeologerna vid Statens historiska museer. 52 minuter.