”We Call Them Vikings” – ”Vi kallar dem vikingar” – är två turnerande utställningar om vikingarnas värld och vår bild av den, en bild som har förändrats genom de senaste årens arkeologiska upptäckter.
I utställningarna levandegörs vikingatidens människor med hjälp av en mängd unika föremål, multimediaproduktioner och interaktiva delar. Den traditionella bilden av vikingen som brutal och blodtörstig barbar tas också upp och ifrågasätts.
De båda utställningarna befinner sig nu på turné.
Utställningarna
Vikingen är en skandinavisk kändis. Men vad vet vi egentligen om de människor vi kallar vikingar? Myten om den brutale krigaren har fått stor spridning, men inte kunskaper om samhället och kulturen. De internationellt turnerande utställningarna ”We Call Them Vikings” visar att våldsintriger bara är en liten del av vikingatidens världar.
Genom tematiska berättelser tonar ett samhälle fram med fokus på människornas roller och relationer och på hur de fantastiska norröna sagorna är intimt sammanflätade med vardagens arbete, liv och död. Varje tema ramas in genom en modern formgivning som både kontrasterar mot och symboliskt anknyter till historierna. Såväl montrar med föremål som texter är infogade i arkitekturen för att besökaren ska kunna vandra runt i ett landskap som väcker fantasier om ett svunnet samhälle.
”We Call Them Vikings” kan ses som en förlängning och utveckling av Historiska museets egen utställning Vikingar, som är en av världens största med föremål från vikingatiden. Många utländska turister kommer till museet för att de är nyfikna på just vikingar, därför känns det självklart att nu berätta vikingarnas historia speciellt för en internationell publik.
”We call Them Vikings” har producerats i ett samarbete mellan Historiska museet i Sverige samt MuseumsPartner och studio-exhibit i Österrike. I produktionen står Historiska museet för expertkunskap, pedagogik och föremål och studio-exhibit för formgivning och utställningskoncept, medan MuseumsPartner ansvarar för turnélogistik och försäljning.
Erik Rödes saga skildrar ett vikingatida försök att kolonisera Nordamerika. Två kvinnor, Gudrid och Frejdis, spelar centrala roller. Rör det sig om historiska personer? Vad vet vi i så fall om dem? Vad vet vi över huvud taget om kvinnor som resenärer under vikingatiden?
Stefan Högberg, författare och föreläsare, berättar.
Inspelat onsdagen den 21 november 2018. Cirka 49 minuter,
Det finns en typ av märkliga stavar – hittade i ett 30-tal gravar i Skandinavien – som genom årtionden förhäxat arkeologer. Den mest storslagna av dem hittades i en rikt utrustad grav över en kvinna från Klinta på Öland. Vem var hon och varför ser staven ut som den gör? Med Gunnar Andersson, arkeolog och järnåldersexpert på Historiska museet. Cirka 46 minuter.
Det finns många spridda och populära föreställningar om hur det magiska örtbruket sett ut i äldre tid, men hur ser egentligen de historiska spåren efter denna magi ut? Hur användes växterna och på vilka sätt ansågs de fungera magiskt? Och finns det egentligen något som kan kallas ”häxörter”? Jens Heimdahl arbetar som arkeobotaniker på Arkeologerna vid Statens historiska museer. 52 minuter.
”Den kanske märkligaste af dessa gravar”. Så beskriver arkeologen Hjalmar Stolpe den grav i Birka, som kommit att få nummer Bj 581, i sin rapport till Kungliga Vetenskapsakademien år 1879. När nya analyser av benen visade att den gravlagda var en kvinna, väcktes plötsligt både tvivel och frågor. Med Charlotte Hedenstierna-Jonson, arkeolog och forskare på Historiska museet. 64 minuter.
På Historiska visar vi riktiga föremål som bär på spännande berättelser – baserade på verkliga händelser! Hör Gunnar Andersson berätta om Klintastaven.
