Kastlösa: spänne

Vikingatida spänne med skyddande masker till särken. Spännet hittades 1889 av nämndemannen J.A. Dahlgren under nyodling. Inga andra iakttagelser gjordes. Missfärgningen kan ha uppkommit i samband med en kremering.

Dräktspännen av guld är fåtaliga under vikingatiden. Då guld var en bristvara användes det i första hand till att förgylla bronssmycken eller till att förse dessa med små filigranbleck. Detta spänne är det enda kända av guld. Det har förmodligen, som bronsspännen av samma storlek, hållit ihop ett sprund vid halsen på linnesärken, som kvinnan bar under yllekorteln.
Dräktskicket med sin uppsättning av spännen var, med undantag av Gotland, mycket enhetligt för den skandinaviska kvinnan. Vid kjortelns hängsel fästes de ovala spännbucklorna. Manteln eller tröjan, som bars som ytterplagg, hade ett eget tredje spänne.

Kastlösa socken, Bredinge