Manteln på berget

Forntida klädesplagg är ovanliga fynd. Ibland finns textila rester kvar i gravar, ofta som små fragment som bevarats på baksidan av ett spänne eller på något annat föremål. Från förromersk järnålder finns en hel mantel bevarad. Den hittades 1920 vid brytning av torv i Hjortmossen som ligger på Gerumsberget i Västergötland. I den finns flera hål efter hugg av en kniv eller dolk.

Den person som burit manteln för över 2000 år sedan hade gått ett våldsamt öde till mötes. Minst fem hugg av en kniv eller dolk hade han eller hon fått mot halsen, bröstet, magen och ryggen. I manteln finns 32 stickhål efter detta, men eftersom den burits dubbelvikt och veckad blev hålen många fler än antalet hugg som utdelats. Hur utgången blev för personen vet vi inte även om det är troligt att våld av det här slaget orsakat ordentliga skador, kanske omedelbart dödliga. Anledningen till våldet vet vi inte heller, men vi kan fundera över omständigheterna kring platsen för fyndet och komma fram till fler ledtrådar kring varför manteln hamnade där.

En rekonstruktion från 1920-talet av hur
Gerumsmanteln kan ha burits och de kniv- eller dolkhugg som den som bar manteln utsattes för. Foto: ATA.

I en grop på berget

Gerumsberget är ett platåberg som utgör ett markant inslag i landskapet med sina höga, branta sidor och sin vida, plana topp. Manteln hittades i kanten av mossen och nära bergets ena stup. Efteråt gjordes en geologisk undersökning av platsen. Man konstaterade bland annat att manteln hade lagts i en grop som förmodligen grävts för ändamålet, och att marken då hade varit ganska torr i ytan men att gropen snart fyllts av vatten. Det närmsta området utgjordes av en fuktig och kärrig lövskogsmiljö. Övertäckande lager av torv bildades sedan allt eftersom under tidens gång.

Bilden visar hur manteln var vikt vid fyndtillfället. Fotograf: ATA

I gropen hade manteln lagts ner hopvikt till ett bylte och ovanpå placerades tre stenar av några decimeters storlek. Förmodligen för att hålla den på plats och kanske för att täcka över den. Var knivhuggningen ett illdåd som måste döljas? Eller kan det ha funnits andra orsaker till att manteln placerats på platsen?

Berg och våtmark

Många berg sågs innan förromersk järnålder som speciella platser. Vissa bergstoppar omsluts av hägnader från bronsålder, och på andra finns rösen från samma period. Ett så markant berg som Gerumsberget bör ha rönt särskild uppmärksamhet under lång tid.

Det är inte heller helt ovanligt med fynd av föremål som offrats i våtmarker och mossar, både under förromersk järnålder och under århundraden före och efter. Även människor som verkar ha avrättats under rituella former har hittats i mossar. Våtmarksoffer var alltså en lång tradition redan vid tiden för Gerumsmanteln, även om fynd av föremål i våtmark på berg är ovanligt.

En särskild plats

De bakomliggande anledningarna till offer i våtmarker var olika vid olika tider och på olika platser. Anledningen till att just manteln offrades i en våtmark på Gerumsberget har säkert också att göra med vem som burit den. Om personen som bar den höggs ihjäl i ett illdåd eller om det var en slags rituell avrättning vet vi inte. Hans eller hennes mantel gömdes kanske inte undan för att i främsta syfte dölja dådet, utan som ett slags offer på en helig plats där jord, vatten, berg och himmel möttes.

Text: Lotta Fernstål