Hoppa till innehåll

Kultbruk

Våra främsta källor till kunskap om den här tidens trosuppfattningar och kultbruk är skrifter från vikingatidens slutskede eller från tidig medeltid, och arkeologiska fynd. Båda har sina brister.


De skriftliga källorna skrevs av kristna som inte förstod eller kanske ville förlöjliga det man beskrev. Men man ska inte helt bortse från dem – forskarna är eniga om att många av skrifterna grundar sig på muntliga berättelser från 800-talet eller ännu tidigare. Genom arkeologiska undersökningar har många föremål och lämningar kommit fram som vittnar om vikingatidens myter och kultbruk. Exempel på det är små statyetter som kanske föreställer gudomliga väsen, offerfynd av värdefulla föremål samt rester av byggnader som kan ha varit ett slags tempel. Gravar har också visat både skillnader och likheter inom det religiösa uttrycket mellan olika landsändar av Skandinavien.

Ett annat källmaterial till den fornnordiska religionen är våra ortnamn. Flera av dem har ursprungligen är betecknat heliga platser i förkristen tid. Exempel på detta är namn som slutar med -lund, -lunda eller -vi. Inte sällan nämns även en gud i dessa namn, som i till exempel Torslunda eller Ullevi.

Hängsmycke som troligtvis föreställer gudinnan Freja. Från grav vid Aska, Hagebyhöga sn, Östergötland. Inventarienr: 16429. Foto: SHM