Mannen med manteln

I Östra Gerum i Västergötland hittas 1920 en mantel, prydligt hopvikt i en mosse. Manteln är daterad till  360–100 f Kr. Den är brun, cirka 2,5 meter lång och har små stickhål här och var. Är hålen gjorda med en kniv? Blev bäraren av manteln mördad? Vi återkommer till det senare. Först kan vi titta närmare på tiden då manteln användes.

Tiden är äldre järnåldern (även kallat förromersk järnålder, 500 f Kr–0). Järn har nu blivit ett viktigt material. Det är lättare att framställa än brons och mer användbart när man tillverkar verktyg och vapen. Vid skiftet från bronsålder till järnålder sker en klimatförändring i Norden. Det blir kallare med längre vintrar. Under denna period förändras växtligheten, och odling av grödor och bete blir svårare. Djuren står inne på vintrarna, de bor oftast tillsammans med människorna, vilket sprider sjukdomar, flugor och loppor.

Det finns få fynd från denna tid. Därför är det svårt att måla upp en trovärdig bild av hur livet ser ut under denna tid. Men vi vet att klimatet här i Norden är lite hårdare, lite kallare.

Så här kan Gerumsmanteln ha burits. Den övriga klädesdräkten visar hur en man var klädd under äldre järnålder.

Kriminalfall

Men hur var det nu med manteln? Var kom hålen från? Och var det blodfläckar som syntes runt hålen? Manteln undersöktes av Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). I sin slutrapport skriver SKL att skadorna på Sveriges äldsta bevarade klädesplagg med stor sannolikhet kommer från fem hugg av kniv eller dolk. Knivhuggen bör ha träffat kroppen i bröst, mage, rygg och hals. SKL skriver också att stickande våld av det slaget bedöms som livsfarligt och lätt kan ge upphov till skador med dödlig utgång.

Det finns ingen kropp, inget blod, så närmare gåtans lösning är svårt att komma. Kvar finns manteln från Gerum.