Den korsfäste Kristus
Påsken är en av kyrkoårets viktigaste högtider. Här beskriver vi ett föremål som går långt tillbaka i Sveriges kristna historia och som har anknytning till påskens händelser.
Den lilla Kristusbilden i brons som man kan se på bilden har en märklig historia. Det kors den en gång suttit på är för länge sedan förlorat, men man kan fortfarande se nitarna som fäst händerna vid korset. Benen är parallella, och fötterna har stått på en liten fotplatta, suppedaneum på latin; så står Kristus ofta på kors från äldre medeltid. Det här är ett krucifix i ordets riktiga mening; crucifixus betyder korsfäst på latin, eller den korsfäste. Bilden är inte stor, bara något över 12 cm hög, men ändå märkligt monumental i sin litenhet. Håret är långt och kammat i mittbena, ögonen är stora och välvda. Huvudet har inte fallit ned, utan man kan nog tolka bilden som att han står med öppna ögon, triumferande över döden.
Varifrån kommer nu Kristusbilden? Det kommer från en kyrka som inte finns mer, men som låg i Eskilstuna. På slutet av 1100-talet, före 1185, anlade johanniterna ett kloster i Tuna, som orten hette då. De fick överta den kyrka som redan låg på platsen, Sankt Eskils kyrka, som kanske var den kyrka som uppfördes efter missionären Eskils martyrdöd på 1000-talet, och där han ska ha begravts. 1231 bekräftar påven Gregorius IX johanniternas övertagande av kyrkan. Det var säkert i den kyrkan vårt lilla krucifix användes.
Johanniterna var en orden, som uppstod ur verksamheten med pilgrimshärbärgen i det Heliga Landet. Så småningom blev det en riddarorden, med kloster över hela Europa. I Eskilstuna fanns klostret ända till in på 1500-talet, och efter reformationen blev det platsen för en kungsgård, senare slott.
1912 arbetade man i Eskilstuna med att dra fram en gata, Klostergatan, som skulle gå över ett område där tidigare klostret och slottet legat. Då gjordes det märkliga fyndet av fyra stora hällar från en gravkista med inhuggna ornament i vikingastil; gravkistan hade haft två upptill spetsade gavelhällar, sidohällar och en lockhäll. Typen har blivit benämnd efter det här fyndet: eskilstunakista. Medan man grävde på platsen ”hittade” en privatperson också det lilla krucifixet, men stadsingenjören i Eskilstuna såg till att det till slut hamnade på Historiska museet.
Åldern då? Man har föreslagit att det faktiskt skulle vara gjort redan på Sankt Eskils tid, på 1000-talet, men ett stort verk, där man presenterar i princip alla bevarade Kristusbilder av den här typen kommer fram till att det snarare är från 1100-talets mitt. Men det är hur som helst ett av våra äldsta bevarade krucifix.
Av: Göran Tegnér