Religionsmöten i Birka
I en del äldre litteratur framställs ofta Birka som den plats i Sverige till vilken kristendomen först anlände i och med munken och missionären Ansgars första besök där år 830. Detta är fel.
Faktum är att kristendomen redan var känd på Birka vid tiden för Ansgars första besök. Härom vittnar inte minst texten ur hans levnadsbeskrivning, Vita Ansgarii.
Under vikingatiden hade människorna i Skandinavien sedan länge haft kontakter med kristendomen i Europa och på mötesplatser som Birka förekom säkerligen folk med olika trosuppfattningar redan från första stund. Birka var en kulturell smältdegel; inte bara en plats där varor tillverkades och bytte ägare utan även en plats där olika former av religiöst tankegods, föreställningsvärldar och sedvänjor möttes, påverkades av varandra och – i en del fall – omformades.
Utöver religiöst laddade föremål som tyder på en livskraftig och vital inhemsk trosuppfattning finns bland Birkas digra fyndmaterial också en mängd föremål som vittnar om människors påverkan av och kännedom om olika varianter av kontinentaleuropeisk kristendom. Mot bakgrund av de täta förbindelserna med Orienten som visar sig genom islamiska mynt och så kallade viktsatser samt, ibland, i tyger och detaljer i dräkten, så törs vi nog dra slutsatsen att delar av befolkningen även hade kännedom om den islamiska läran och dess utövare muslimerna. Två helt unika föremål ur Birkas gravar som vittnar om kontakterna med den muslimska världen är den så kallade Allahringen ur grav Bj 515 där ordet Allah ristats in i en halvädelsten, och en motivslipad glasbägare ur grav Bj 542 som troligen kommer från det nuvarande Iran.
Den sk Allaharingen. Foto: Gabriel Hildebrand/SHM
Men helt klart överväger föremål som genom form eller motiv kan sägas vara laddade med antingen kristen symbolik eller en symbolik knuten till forn sidr, den förkristna religionen. Många av dessa – men lång ifrån alla – har hittats i gravarna, andra har framkommit bland bebyggelselämningarna i Svarta Jorden. ”Kristna föremål” har främst hittats i gravarna under det att föremålen knutna till forn sidr har framkommit i både gravar och bland bebyggelsen.
Skillnaderna är intressanta och säger kanske en del om att kristna och förkristna utövade sin tro på lite olika vis. Vi skall visserligen hålla i minnet att det rör sig om olika typer av föremål och att endast en mycket liten del av bebyggelsen på Birka är undersökt, men de skriftliga källorna låter antyda att mycket av det inhemska, förkristna religionsutövandet var av privat natur och skedde inom det egna husets väggar.
Du kan läsa mer om religiöst laddade föremål, forn sidr och spåren efter det kristna Birka.