Kammargravens gåtor
Sedan 2013 driver Historiska museet ett projekt som kallas Kammargravens gåtor. I detta undersöker vi en av Birkas rikast utrustade kammargravar, Bj 750, och dess relation till sin närmaste omgivning. Graven undersöktes första gången 1879 av Hjalmar Stolpe.
Kammargraven Bj 750 är en så kallad dubbelgrav i vilken det anses ha vilat en kvinna och en man, möjligen tillsammans med ett litet barn. Några mänskliga kvarlevor hittades dock inte vid undersökningen 1879, tolkningarna att det skulle röra sig om två, alternativt tre personer, bygger på föremålens förmodade egenskaper såsom typiskt ”manliga” respektive ”kvinnliga” – och ”barnsliga” – samt vad andra liknande kammargravar på Birka innehållit. Bj 750 uppfattas alltså som mycket rikt utrustad – många av föremålen visas i en monter i Historiska museets vikingautställning – och intressant nog kan merparten av de exklusiva föremålen knytas till gravens kvinna. Ett par av kammargravens gåtor är därför vem som varit gravens huvudperson men även hur många som varit begravda i den.
I sina anteckningar skriver Stolpe väldigt lite om graven i allmänhet men gör en detaljerad planritning av kammarens innehåll och förmålens placeringar därinne. Hur graven i övrigt är uppbyggd var inte frågor som prioriterades, varken av Stolpe eller av andra, med honom samtida arkeologer. Men de intresserar dagens arkeloger och detta är ytterligare en gåta som vi hoppas kunna besvara.
Anläggningskomplexet med den stora kammargraven Bj 750 och den intilliggande Bj 749. De båda anläggningarnas nära rumsliga samband med varandra framgår tydligt. Bilden är tagen 2015 och således efter att den undersökta Bj 749 har restaurerats. Foto: Jonathan Olsson/SHM.
Under ett par veckor 2013 gjorde därför Historiska museet en begränsad undersökning av högen för att få bättre klarhet i hur den är uppbyggd och hur dess relation till en mindre gravhög som ligger alldeles intill ser ut. Den mindre gravhögen är, eller snarade sades också vara, undersökt av Stolpe 1879 och har beteckningen Bj 749 i Birkalitteraturen. Resultaten redovisas i rapporten.
Året efter, 2014, återkom projektet och gjorde då en fullskalig undersökning av Bj 749. Resultaten blev på många sätt överaskande. Ett omfattande antal föremål hittades, bland annat ett svärd, en yxa och ett spjut som nedlagts i grop inom graven. Utöver detta påträffades en rad andra föremål och ett stort antal djurben. Det visade sig alltså att Hjalmar Stolpes undersökning 1879 – trots att han då hittade en gravurna med föremål – var långt ifrån fullständig och endast har omfattat delar av anläggningen.
Det gick också att se att den mindre gravhögen, Bj 749, ”satt ihop” med den stora kammargraven, Bj 750, på ett sätt som talar för att de båda vid en tidpunkt varit två mycket olika delar av en och samma enhet. Exakt på vilket vis är dock fortfarande oklart men förhoppningsvis kommer projektet även att kunna besvara denna gåta. Utfallet från undersökningen redovisas i rapporten
