Hoppa till innehåll

Bara titta inte sitta!

År 1906 var dåvarande arkeologiprofessorn sedermera riksantikvarien Oscar Montelius i Västerås för att hålla föredrag. En av åhörarna kom och visade några otydliga fotografier på en gammal sittbänk av trä. Det ledde till upptäckten av Sveriges äldsta möbel.


Bänken förvarades i Kungsåra kyrka utanför Västerås. När Montelius hade studerat fotografierna insåg han att denna möbel var värd att titta närmare på. Han gav antikvarien vid Historiska museet Emil Ekhoff i uppdrag att undersöka saken närmare. Ekhoff reste till Kungsåra. Men innan han gjorde detta, tog han kontakt med kyrkoherden O.V Bolin för att komma överens om ett eventuellt inköp till museet av bänken.

Kungsårabänken. Foto: Katarina Nimmervoll/SHM

Undanställd sedan 1700-talet

På orgelläktaren stod bänken bland annat gammalt skräp. En person kunde intyga att den åtminstone hade stått minst 40 år däruppe. Fler uppgifter uppskattade att den kanske hade stått där längre, kanske sedan 1700-talet. I flera förteckningar över kyrkans inventarier finns den dock inte omnämnd, utom i en. I den dock bara med en rad.

Själva bänken är gjord av furuträ. Bredden är framtill 195 cm och vid bakstycket/ryggstödet 214 cm. Sittbrädan är ca 50 cm bred och dess höjd över golvet är 44–45 cm. Bänkens högsta höjd är 107,5 centimeter. Tre till fyra vuxna personer kan få plats och sitta samtidigt.

Vikingatida ornamentik

Bakstycket och gavelstyckerna har djurornament i planrelief som påminner om de djur som brukar avbildas på runstenar eller på vikingatida föremål. Det är troligen bevingade drakar som avbildas här. Så en viss påverkan av europeisk konst kan ses. Ryggstödet avslutas i ändarna av två stycken utskurna djurhuvuden (ett är dock skadat).

Nedanför ryggstödet finns en genombruten planka även den med djurornament. Bänkens båda armstöd har utskurna fyrfota djur. Benen på bänken och ornamenten påminner om den konstruktion och den ornamentik som finns på sängar och föremål i det norska gravfyndet från Gokstad. Gokstadfyndet är dock från 900-talet.

 

Fyra damer provsitter Kungsårabänken: Sigrid Leijonhufvud, Rosa Norström, Märta Leijonhufvud och Fanny von Haartman. Foto: Riksantikvarieämbetet.

Inga gamla färgspår

Man har fäst ihop bänkens olika delar med trätappar. Bänkens plankor är bilade med yxor. Andra redskap som troligen har använts vid tillverkningen är kniv, borr och hyvel. Om bänken varit målad från början vet man inte säkert. Inga färgspår finns.

Den tycks dock under senare tid ha varit övermålad med grå färg. Lyckligtvis har inte denna färg trängt in i reliefens vinklar och vrår. Bänken har antagligen varit avsedd att stå i långskeppet med den vackert utskurna ryggen vänd mot församlingen, så att alla kunde se den.

Vem har då använt bänken?

Troligen är den tillverkad för en storman eller kungens förvaltare/bryte. Namnet tyder på att Kungsåra och dess kyrka troligen har ingått i, eller varit en gård eller husby tillhörande den kungliga förvaltningen ”Uppsala öd”.

En kunglig förvaltare (även kallad ombudsman, länmän eller soknare) hade en högre ställning än vanliga förvaltare. Kanske bänken även kan ha använts vid kungliga besök på kungsgården? Dateringen av bänken har gjorts genom stildatering till 1000–1100-tal. Bänken lär vara Sveriges äldsta möbel.

Kom gärna och titta på bänken, men tyvärr får man inte sitta i den.

Månadens föremål, mars 2004
Av  Lars Holmblad