En berest snäcka

I Historiska museets samlingar finns det en hel del föremål som rest en lång väg innan de kom till Sverige. Just det här föremålet kommer från en Gotländsk kvinnograv utgrävd i Lilla Ihre i Hellvi socken. Det är en kaurisnäcka som är ovanligt välbevarad för att ha legat cirka 1 400 år i jorden.

Kaurisnäckor finns i mängd olika arter och just denna har det latinska namnet cyprea pantherina. Man kan fortfarande ana ”panterfläckarna” som gett snäckan dess namn. Kaurisnäckorna som hittas vid utgrävningar är oftast ganska anspråkslösa förvittrade kalkskal. Men de har spännande historia, inte minst för att de plockats upp i utkanten av den värld som skandinaverna kände till. Denna snäcka har färdats hundratals mil innan den hamnat på Gotland.

Snäcka. Foto: Sara Kusmin/SHM

Cyprea pantherina lever på korallreven i Röda havet. Norra delen av detta hav dominerades under vendeltid av Bysans fram till den arabiska erövringen omkring 645 e Kr. Ända sedan det faraoniska Egyptens dagar var Röda havets sterila kust mycket viktig för handeln. Till en början utgick man härifrån till sydligare delar av Afrika och under romersk tid och senare arabisk tid var hamnar vid denna kust utgångspunkter för handeln med Indien.

Långväga handel

Det är inte omöjligt att snäckan kommit till Gotland på följande sätt. På ett korallrev i Röda havet har snäckan plockats upp av en fiskare som sålt den till en handelsman vid kusten. Därefter har den fraktats inåt landet till Nilen, varpå den med flodbåt åkt till Alexandria eller en annan stad vid Nildeltat. Från Egypten har snäckan skeppats till Medelhavets norra kust där det fanns flera folk som vi vet uppskattade kaurisnäckorna.

Ett av dessa folk var langobarderna som under 500-talets andra hälft invaderade Norditalien via Ungern. Langobardernas språk var besläktat med skandinavernas, och de hade kulturellt sett en del gemensamt med de nordiska folken.

Lyxföremål och amulett

Vissa langobardiska kvinnor bar stora kaurisnäckor som amuletter, i regel hängande i band eller kedjor från bältet, eller som i detta fall, från bröstet. Detta var ett mode som sträckte sig både norrut och söderut. Man har hittat kaurisnäckor som bars på detta sätt i till exempel nuvarande Tyskland, i England och så på Gotland. Man kan säga att kvinnan i Ihre varit influerad av det kontinentala modet.

Kaurisnäckorna betraktades antagligen som ganska värdefulla objekt och har främst hittats i gravar som är rikare utrustade än genomsnittet. Den var dock knappast bara ett lyxbetonat prydnadsföremål. Det finns en mängd kvinnogravar från denna tid, både på kontinenten och i Sverige som innehåller en rad olika amuletter.

Tor och Afrodite

I gotländska gravar från denna tid är det exempelvis inte ovanligt med små yxor av bärnsten eller små andliknande bronsfåglar. För yxornas del ligger det nära till hands att förknippa dem med guden Tor och hans hammare.

Som ett exotiskt föremål, helt olikt något som fanns naturligt i Skandinavien, har kaurisnäckorna mycket väl kunnat anses ha en speciell magisk kraft. I det antika Medelhavsområdet relaterades just Cyprea pantherina till gudinnan Afrodite och den kunde även förknippas med fruktsamhet.

Månadens föremål, september 2005
Av  John Ljungkvist