Hoppa till innehåll

Damen med slöjan

Idag förs en ibland ganska hetsig diskussion kring bruket av slöja bland vissa av våra invandrargrupper. Många har åsikter om det är rätt eller fel att täcka håret på detta sätt. Men ibland undrar man om de som diskuterar frågan har funderat något kring våra egna  traditioner.


Visst förekommer det inom den så kallade västeuropeiska kulturen att kvinnor täckte håret. Tänk bara på alla nunnor som bär dok eller de svenska folkdräkterna där det ofta ingår någon form av hätta. Eller varför inte modet med hatt för damer inom vissa socialgrupper? Exemplen skulle kunna göras fler, men min avsikt är bara att mana till lite eftertanke.

Förhistoriska hårnålar?

Det finns till och med exempel på att håret har täckts under vissa förhistoriska perioder. Och här tänkte jag lyfta fram en intressant föremålsgrupp från romersk järnålder (0–375 e Kr) som möjligen kan förknippas med hårdok och som har använts av vuxna kvinnor.

damen_med_slojan_artikel_350855

Bronsnål. Kan ha tillhört ettdok som kvinnan täckte håretmed. Från Överbo, Varnhemsocken, Västergötland, inventarienr: 5766.

I Östergötland och Västergötland hittar man nämligen en liten grupp kvinnogravar från omkring 100 e Kr som innehåller långa nålar, enstaka eller i par. De är av brons och har ofta ett ”huvud” som är speciellt dekorerat.

Nålarna har inte diskuterats särskilt mycket bland arkeologer, men för några år sedan föreslogs att de skulle ses som hårnålar. De skulle, om denna tolkning är riktig, tillhöra ett hårmode som uppstod i Norden under påverkan från det romerska riket. Där vet vi att konstfärdiga frisyrer var högsta mode. Och från romerskt område finns också hårnålar bevarade.

Alternativ tolkning

Personligen känner jag mig inte helt övertygad av tolkningen av nålarna som hårnålar. Jag tror till exempel att man, för att få det bästa resultatet, skulle behöva fler nålar. Det finns också några danska gravfynd som understödjer en alternativ tolkning.

Där har nämligen nålarna hittats vid tinningarna. Detta utesluter i och för sig inte att de har med håruppsättningen att göra. Men det ligger närmare till hands att se dem som fästa, på båda sidor om tinningarna, i en duk som täckt håret. Kanske har detta varit ett kännetecken för den vuxna kvinnan eller den gifta kvinnan. Vi vet att vissa smycketyper var reserverade för denna grupp och det är inte omöjligt att även detaljer i dräkten, så som ett hårdok, haft samma innebörd.

Så egentligen är inget nytt under solen. Historien upprepar sig och för att förstå vår nutid måste vi ha kunskap om historien. Och tvärt om.

Månadens föremål, juli 2006
Av  Kent Andersson