Bilder i stället för text

Skrivtecken fanns inte på bronsåldern. I stället kan man se hällristningarna som ett slags bildskrift.

På stenen från Klinta på Öland, finns ett skepp med manskap inristat. Under kan man se tre djur och över skeppet finns ytterligare ett. Cirkelfiguren högst upp på stenen kan tolkas som en sol, omgiven av små inhuggna gropar. Ska de föreställa stjärnor? De finns också på stenens sida och kallas skålgropar eller älvkvarnar i folktraditionen. Skålgropar är den vanligaste formen av hällristning i Sverige. Skrivtecken fanns inte på bronsåldern, istället knackade man in bilder på berg. Bilderna visar skepp, människor, vilda och tama djur, vapen och abstrakta tecken som cirklar, hjul och hand- eller fotavtryck. Platserna med hällristningar ligger ofta nära vatten eller våtmarker, längre norrut i Sverige finns de vid älvarnas forsar.

Hällristningssten från Klinta på Öland. Inventarienr: 15695. Foto: SHM

Vad bilderna berättar vet vi inte. Vi kan gissa att den som ristade in bilden av en älg hoppades få bra jaktlycka, att bilder av människor och hjordar av djur tillsammans återgav skapelsemyter om hur de första människorna kom till landet medan de många skeppen kanske visade tron på hur människorna färdas vidare efter döden upp till solen. Samma bildtecken kan också ha använts till att förmedla olika berättelser beroende på kombination med andra tecken liksom när och var de ristades.

Hällristningarna finns från hela bronsåldern och också från äldsta järnåldern, totalt sett under cirka 1000 år. Det vet vi genom de vapen och smycken som avbildades på hällarna.

Text: Inga Ullén