”Ave Maria gratia plena…”
Jesu födelse är ett vanligt motiv i den kyrkliga konsten från medeltiden. Föremål med anknytning till jungfru Maria har också hittats vid arkeologiska utgrävningar av medeltida kloster. Ett av föremålen är mycket speciellt. De två andra har varit en del av vardagslivet i klostret.
Vad är då ett kloster? Ett kloster är en byggnad uppförd för att hysa en religiös sammanslutning av kvinnor eller män som lever tillsammans efter en viss bestämd regel. Under medeltiden liksom idag fanns många olika sorters klosterordnar – benediktiner, cistercienser, dominikaner och franciskaner är några av dem som är mest kända i Sverige. I de cisterciensiska klostren, som månadens föremål kommer ifrån, dominerades livet av bönen och mässan. Man hade också jordbruk och bedrev läkekonst, nunnorna kanske broderade och vävde. Man kunde också läsa och skriva vilket var ovanligt under medeltiden.
Den krönta Maria.
Fragment från en abbotsstav av elfenben hittat i Alvastra kloster, Östergötland. Inventarienr: 17033. Foto: Christer Åhlin/SHM
Ströning från Gudhems kloster, Västergötland.
Pressbleck i kopparlegering i form av ett krönt M.De första cisterciensiska klostren i Europa grundades under sent 1000- och tidigt 1100-tal i Frankrike. Till Sverige kom cistercienserna antingen 1143 eller 1144 – man vet inte exakt vilket år. De första klostren grundades i Alvastra i Östergötland och Nydala i Småland.
Maria hade viktig plats
Antagligen var det kung Sverker den äldre och hans drottning Ulvhilde som lät grunda Alvastra, medan Nydala kan ha grundats av biskop Gisle. I Sverige fanns cisterciensiska kloster för män, munkkloster, och för kvinnor, nunnekloster. De flesta grundades under 1100-talet och det tidiga 1200-talet.
I de cisterciensiska klostren hade jungfru Maria en viktig plats. Alla cisterciensiska kloster var uppkallade efter henne. Föremål som på olika sätt anknyter till jungfru Maria har hittats i flera cisterciensiska kloster i Sverige. De här föremålen hade på olika sätt en viktig innebörd för människorna i klostret.
Marie kröning
I Alvastra, som var ett munkkloster, hittade man vid arkeologiska utgrävningar en liten madonnaskulptur av elfenben. Den har suttit i en kräkla, en stav utformad med en krok i ena änden som klostrets ledare, abboten, bar som tecken på sin värdighet. Maria avbildas sittande på en tron med en krona på sitt huvud.
Antagligen har den varit en del av en avbildning av ett motiv som brukar kallas Marie kröning, där Maria kröns till himladrottning av Kristus. Kräklan har tillverkats i Paris under 1300-talet och importerats till Alvastra.
Tappat beslag
Det lilla beslaget av brons kommer från Gudhems kloster i Västergötland. Klostret grundlades någon gång strax före 1175, då det omnämns för första gången i de skriftliga källorna. Det var ett nunnekloster, och 1250 fick man en stor donation av drottning Katarina. Hon lät också begrava sig i klostret. Hennes gravsten finns utställd på Historiska museet.
Ströning från Gudhems kloster i Västergötland. Pressbleck i kopparlegering i form av ett krönt M. Foto: Ola Myrin/SHM
Beslaget avbildar ett M med en krona – en symbol för Maria. Beslaget är hittat på klostrets inre gård, klostergården. Kanske har någon tappat det.
Remändebeslag ornerat med bokstäverna A och M. Gudhems kloster, Västergötland. Inventarienr: 23950. Foto: Sanna Stahre/SHM
Främsta uppgiften att be
Det andra beslaget har antagligen suttit i ena änden på ett skärp. På beslaget syns bokstäver av en typ som användes på medeltiden. Bokstäverna är ett A och ett M – de står för Ave Maria, de första orden i bönen med samma namn.
Under bokstäverna finns en liten duva, en symbol för den helige Ande. Kanske har beslaget burits på en nunnas skärp som en daglig påminnelse om hennes främsta uppgift, att be. I klostret präglades designen av vardagliga föremål av religiös symbolik. Beslag med olika typer av Mariamotiv är vanliga i nunneklostren. Man kan tänka sig att jungfru Maria hade en alldeles särskilt betydelse för just kvinnorna under medeltiden.
Månadens föremål, december 2005
Av Elisabet Regner
