Hoppa till innehåll

Spåren efter det kristna Birka

I levnadsbeskrivningen över Ansgar – Vita Ansgarii – berättas att Ansgars efterträdare Gautbert fick tillåtelse av kungen att uppföra en kyrka på en tomt i staden.


Var denna i så fall skulle stå att finna är en fråga som hittills är obesvarad men som sysselsatt flera forskare genom åren.  Flera platser har varit uppe som förslag och på en har till och med genomförts en arkeologisk undersökning där ett av målen var att finna kyrkan.

Det har föreslagits att lämnarna efter Gautberts kyrka skulle finnas i den nedre, norra delen av Svarta Jorden där ett par stengrunder kan skönjas, eller på någon av terrasseringarna uppe vid stadsvallen i öster.

En annan plats som pekats ut är den så kallade ”Kyrkan”, en stor rektangulär terrassering i den nordöstra delen av Hemlanden invid Korshamn.

En tredje plats är den så kallade ”Kyrkvreten”, som ligger i kanten av Hemlandens södra del på den plats där Stadsvallen, en smula omotiverat upphör. 1932 fick Holger Arbman ett bidrag på 500 kronor från Ansgarsfonden för att söka efter kyrkan i samband med att han då gjorde undersökningar av stadsvallens ände.  Utfallet blev dock magert.

Den flacka ytan i anslutning till stadsvallens avslut i söder kallas Kyrkvreten och är en av de platser som utpekats som möjliga som platsen där Gautberths kyrka stod. 1932 undersökte Holger Arman området men fann ingenting som pekade i den riktningen.  Foto: Jonathan Olsson/SHM

Den flacka ytan i anslutning till stadsvallens avslut i söder kallas Kyrkvreten och är en av de platser som utpekats som möjliga som platsen där Gautberths kyrka stod. 1932 undersökte Holger Arman området men fann ingenting som pekade i den riktningen. Foto: Jonathan Olsson/SHM

Utifrån en flygbild över Svarta Jorden på vilken det går att ana en stor rektangulär formation i gräset, har Björn Ambrosiani försiktigtvis föreslaget att detta skulle kunna vara rester efter kyrkan. Några arkeologiska insatser i syfte att ta reda på om så är fallet har dock inte genomförts.

Kyrkvreten såsom det ter sig ut idag, hösten 2015. Foto: Jonathan Olsson/SHM

Nyligen har så Torun Zachrisson fört fram tanken att kyrkan skulle ha stått inom vallarna till Borg. Hela Borg och Borgberget med Gautbert kyrka skulle enligt Zachrisson vara anlagd på ett likande vis som flera så kallade biskops- eller domkyrkoborgar, exempelvis i Minden, Münster och Bremen, inom dåtidens tysk-romerska rike.

På senare tid har denna plats – området innanför Borg – framförts som en möjlig plats för Gautberths kyrka. Foto: Jonathan Olsson/SHM

På senare tid har denna plats – området innanför Borg – framförts som en möjlig plats för Gautberths kyrka. Foto: Jonathan Olsson/SHM

I Zachrissons hypotetiska sakrala bebyggelsemönster ingår då även den kristna gravplats som redan Hjalmar Stolpe och senare Ann-Sofie Gräslund anser ha funnits inom gravfältet norr om Borg. Inom en begränsad yta av gravfältet ligger här ett antal skelettgravar mycket tätt invid varandra på ett sätt som möjligen skulle kunna antyda att gravplatsen var avskild och kanske till och med konsekrerad, det vill säga att begravningarna ägt rum i vigd jord.