Efter Birgittas död

När Birgitta var 70 år gammal ger hon sig iväg på det som blev hennes sista pilgrimsresa. Hon reste tillsammans med sin dotter Katarina och sina söner Birger och Karl till det heliga landet, Jerusalem.

I Betlehem fick hon sin kanske mest berömda uppenbarelse, den om Jesus födelse. Resan blev svår för Birgitta. När hon kom tillbaka till Rom var hon utmattad och sjuk. Den 23 juli 1373 dog hon i huset vid Piazza Farnese i Rom. Hon skulle aldrig få se det nya klostret i Vadstena.

Skulptur av Heliga Birgitta från Högsrum kyrka på Öland, inventarienr: 19664. Foto: Lennart Karlsson

Birgittas sista resa

Birgitta hade själv önskat att efter sin död först bli förd till nunneklostret San Lorenzo in Panisperna i Rom, men hon kunde föras dit först fyra dagar senare eftersom så mycket folk hade samlats utanför hennes hem då hon dött. Hennes kropp lades i en enkel träkista som förseglades och placerades i en kista av marmor. I väntan på hemfärden till Sverige skulle benen avskiljas från kroppens mjukdelar. Klostret fick enligt tidens sed behålla en arm och några små bitar av skelettet.

Birgittas kropp i procession. Kalkmålning från Tensta kyrka i Uppland. Foto: Lennart Karlsson

När Birgitta dog i Rom 1373 var Katarina 41 år. Hon och hennes bror Birger ordnade så att Birgittas kropp fördes hem till Vadstena hela vägen från Rom. Resan varade sju månader och gick genom Europa, över Alperna upp till Polen, därifrån med båt till Öland och vidare till Söderköping. Genom Östergötland bars kistan i procession hem till Vadstena. Det finns många berättelser om mirakel som inträffade under vägen. Träkistan med järnbeslag som Birgittas kropp låg i under resan finns i Sancta Birgitta Klostermuseum i Vadstena.

Birgittas helgonförklaring

Det blev ett stort och högtidligt mottagande i Vadstena där präster, biskop, munkar och nunnor tog emot Katarina med sin mors kropp. Katarina stannade inte länge i Sverige. Hon ville tillbaka till Rom för att arbeta på Birgittas helgonförklaring. Den 7 oktober 1391 blev Birgitta helgonförklarad av påven Bonifacius IX i Rom. Utanför ringde alla Roms kyrkklockor. Birgitta Birgersdotter blev den heliga Birgitta. Birgittas attribut, igenkänningstecken, är gåspennan, bläckhornet och boken med uppenbarelserna. Dessa saker finns nästan alltid med på avbildningar av Birgitta.

Fram till den 5 juni 2016 var Birgitta den enda svenska personen som kanoniserats (helgonförklarats) av påven. Detta datum helgonförklarades Elisabeth Hesselblad, som levde 1870–1957. 1911 startade Elisabeth Birgittasystrarna som kom att bli en modern gren på den klosterrörelse som heliga Birgitta lade grunden till på 1300-talet.

Vem var Birgitta?

Man bör komma ihåg att Birgitta föddes in i en familj som både hade pengar, kontakter och möjligheter att erbjuda utbildning och ett bekvämt liv. Hon fick lära sig att läsa och skriva på både svenska och latin. Det var inte vanligt för flickor på den tiden. När Birgitta blev vuxen var hon en av de allra rikaste kvinnorna i Sverige. Hon hade ett rikt kontaktnät och var en känd person på sin tid. Hon hade därför både råd och möjlighet att till exempel genomföra pilgrimsresor. Men berättelsen om Birgitta är ändå sällsam och ovanlig. En kvinna från Sverige som får påvens uppmärksamhet i Rom!

Vad var det Birgitta såg i sina syner – vad är en uppenbarelse egentligen? Under medeltiden var religionen en sammanhållande och identitetsskapande kraft som genomsyrade samhällets alla delar. Birgitta var övertygad om att vad som än hände i livet så fanns Guds kärlek där för henne, personifierad genom Jesus och Maria. Det är i det perspektivet man får försöka förstå hennes uppenbarelser, tillkomna i en värld helt annorlunda än den vi känner idag.

Arvet efter Birgitta

Birgittas orden levde vidare efter hennes död och spred sig snabbt över hela Europa. Vadstenaklostret fick en stark betydelse för kyrkan och kulturlivet under medeltiden. Efter reformationen avtog klostrets verksamhet, men det stängdes först 1595. År 1935 kom de birgittinska systrarna tillbaka till Vadstena, efter 340 års frånvaro. År 1999 utsågs Birgitta av påven till ett av Europas tre kvinnliga skyddshelgon.

Birgittinska textilier

Vid klostret i Vadstena tillverkade Birgittasystrarna flera textila arbeten. Då Birgitta planerade sitt kloster ville hon till exempel att arbetssalen skulle ha ljusa fönster och
bra stolar, just för att underlätta arbetet med textilierna. Till vardags var klädedräkten enkel, men till Guds ära och till dekoration av kyrkan var det annorlunda. Här kunde textilierna utformas med lysande silke-, guld- och silvertråd, siden och pärlor. Bildspråket är flödande rikt och berättande med motiv kring Maria, Marias föräldrar, Maria och hennes son, samt Maria- och Kristussymboler. Av färgerna är det rött som dominerar, under medeltiden martyrernas och kärlekens färg. Som inspiration till broderierna kan systrarna säkert ha använt handskriftilluminationer från böckerna i klosterbiblioteket.

Flera av textilierna fördes bort från klosterkyrkan under reformationstiden (1500-talet). Några textilier kan ha sålts, eller skänkts bort som gåvor. Då klostret upplöstes 1595 gavs många av textilierna till de olika sockenkyrkorna. Idag finns bara några av Birgittasystrarnas textilier bevarade. Några arbeten finns fortfarande i Vadstena, några finns här på Historiska museet, eller i olika kyrkor.