Gårdens människor

För de flesta människor under järnålder utgjorde gården världens centrum. Nästan alla hade anknytning till en gård på något sätt. Det betyder inte att alla människor var självägande bönder med sin egen bondgård. Tvärtom var samhället skiktat och hierarkiskt, vilket avspeglades i hushållet på gården där ofria kvinnor och män kunde ingå, trälar.

Gårdens viktigaste nyckel ledde till förråd och visthusbodar. Den bars av husfrun i en kedja på dräkten och visade hennes ställning. Nyckeln finns i utställningen Vikingar.

På en och samma gård kunde det finnas ganska många människor, inte minst eftersom man ofta bodde flera generationer tillsammans. Kanske fanns det också fosterbarn på gården. I alla fall under vikingatid verkar man ha knutit band mellan släkter genom att låta andra familjer uppfostra ens barn. Det verkar också som att en man under vikingatid kunde ha barn med flera kvinnor som han levde med (frillor), och att de barnen också kan ha haft vissa arvsrätter liksom barnen som fötts inom äktenskapet.

Den viktiga släkten

För järnåldern får vi nog överge bilden av en kärnfamilj per hushåll samt möjligen mor- eller farföräldrar. Istället får vi tänka oss mer varierade sätt för människor att leva tillsammans. Men samtidigt var släktskap av stor betydelse. Till exempel så ingicks äktenskap förmodligen betydligt oftare i syfte att befästa band mellan släkter än av kärlek mellan två människor i dagens moderna bemärkelse.

Spindeln i nätet

Kvinnans makt under järnålder och vikingatid relateras ofta till gården och hushållssfären medan männens makt brukar anses ha varit av mer offentligt slag. En del forskare menar att kvinnorna främst har fungerat som spelbrickor på männens spelplan där strategernas mål varit att skapa sig bästa möjliga allianser. Som spelbrickor har de gifts bort och på så vis utgjort länkar mellan olika släkter i deras alliansskapande.

I senare tids forskning betonas även kvinnornas viktiga funktion som ett slags ambassadörer för sin släkt och deras representativa roll i olika sammanhang. Även husfruns funktion som en slags ”spindel i nätet” var av stor betydelse för de sammanlänkade släkterna.

Text: Lotta Fernstål