Fole: ormhuvudring

Pigan Catharina Norrby fann 1873 en ormhuvudring när hon plöjde. Den vägde 183,4 gram och hon fick 500 riksdaler i ersättning. Denna skandinaviska typ med enkla knoppar är vanligare än ringar med naturtrogna ormhuvuden. Eftersom de flesta omböjts, troligen i samband med offerriterna, är det svårt att i enskilda fall avgöra om de en gång använts som halsring eller armring.

Ibland har ormhuvudringarna hög guldhalt och nästan samma vikt. Dessutom förefaller de vara nygjorda utan slitspår som gärna uppkommer i det mjuka guldet när man bär dem. Man har förklarat detta med att de även kunde utväxlas som en viss mängd råmaterial eller som betalningsmedel.

Fole socken, Lilla Ryftes, Vätåker
Monter 9