Om museet och byggnaden

Olika stilinfluenser

Det ursprungliga funkisförslaget modifierades. Byggnaderna blev en balanserad kompromiss mellan modernism och nyklassicism och man ser påverkan från Stockholmsutställningen 1930. Man ser också inflytande från medeltida byggnader och den då aktuella svenska klassicismen.

Arbetet med byggnaderna pågick 1934–39. Museibyggnaden ger ett borgliknande intryck med fyra två- respektive trevåningslängor som omsluter en stor gård. Salarna är grupperade runt gården. Samlingarna exponerades i kronologiskt hållna basutställningar. Fasaden är stram och entrésidan är dekorerad med skulpturer av Bror Marklund från 1950-talet. Entrén har tunga bronsportar med scener från hedendom till medeltid, också av Marklund.

 

Guldrummet

1994 skapades Guldrummet i museets källarplan tack vare bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Ett stort betongvalv har sprängts ner under den stora gården. Här ryms guldutställningen, ett servicerum för klimatstyrning och magasin. Man har använt inhemska material, till exempel skurad kalksten och skuren diabas i golv och pelare.

Hjulet i trappan

I  taket i trapphallen på väg mot utställningen Sveriges Historia hänger en stor träskulptur i form av ett hjul. ”Livshjulet” är gjord av konstnär Lenny Clarhäll och var tänkt som en portal in i en tillfällig utställning som visades på museet.

Konstnären har hämtat inspiration från medeltida kyrkor i Sverige. Motivet med det snurrande hjulet där en människa är på väg uppåt, står på toppen och är på väg nedåt symboliserar människans livscykel och var ett vanligt motiv i den medeltidskonsten. Ett fint exempel på detta motiv hittar man i Albertus Pictors kända kalkmålning från Härkeberga kyrka i Uppland. Hjulet i skulpturen omges av en stor bjälkkonstruktion och konstnären har hämtat inspiration till denna från de takstolar som finns i många kyrkor från medeltiden.

Några milstolpar

Nedan följer några avgörande årtal och händelser för Historiska museet och Kungl. myntkabinettet, som fram till 1996 huserade i samma lokaler som Historiska:

1572 Samlingarnas historia börjar med tillvaratagandet av vissa äldre mynt för statens räkning.

1630–1786 Samlingarnas fortsatta öden och tillväxt hänger samman med inrättandet av en Riksantikvarie (från 1630) samt Antikvitetskollegiets (1666–1692), Antikvitetsarkivets (1692–1786) och Vitterhetsakademiens (från 1753) historia.

1654 Drottning Kristina erhåller stora mynt- och medaljgåvor av kusinen Carl Gustaf (Karl X Gustav) – allt erövrat under trettioåriga kriget. Kristina lämnar Sverige och tar med sig alla mynten.

1666 Antikvitetskollegiet får bl.a. uppgiften att samla fornsaker.

1731–1746 Stora myntsamlingar köps, bl.a. Jacob Cronstedts romerksa samling, Magnus von Bromells stora svenska myntsamling och Carl Gustaf Tessins stora mynt- och medaljsamling.

1793–1816 De numismatiska samlingarna läggs under konstmuseet Kongl. Museum. Nu börjar man kalla den numismatiska samlingen för Kungl. myntkabinettet. Från år 1816 övergår de åter till Vitterhetsakademien.

1837 Bror-Emil Hildebrand är riksantikvarie 1837–1879. Han ordnar och systematiserar samlingen. Huvudparten av samlingarna är mynt och medaljer, men även fornsaker ligger under riksantikvariens ansvar.

1847 Samlingarna visas offentligt första gången i Ridderstolpska huset på Skeppsbron.

1858 Namnet Statens historiska museum förekommer första gången.

1866 Nationalmuseum på Blasieholmen invigs och Historiska museet och Kungl. myntkabinettet disponerar bottenvåningen.

1879 Hans Hildebrand är riksantikvarie och chef för Historiska museet och Kungl. myntkabinettet fram till 1909. Utställningarna revideras.

1929 Riksdagen fattade beslut om att upplåta det lediga kasernområdet på Storgatan samt dess byggnader till en museibyggnad.

1929 Den 4 oktober utlyste regeringen en arkitekttävling som gällde förslag till om- och nybyggnad för museet. Vid tävlingstidens utgång den 15 april 1930 hade 27 bidrag lämnats in. Ingen fick första pris men arkitekterna Bengt Romare och Georg Scherman samt ingenjör Gösta Nilsson vann andra pris för sitt förslag ”Nytt och gammalt”. De fick i uppdrag att vidareutveckla förslaget tillsammans med Byggnadsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet.

1934 Arbetet med museibyggnaden i kvarteret Krubban påbörjades. Den gamla kasernbyggnaden byggdes om till tjänstelokaler för Riksantikvarieämbetet och Historiska museet på ömse sidor om Vitterhetsakademiens sessionssal. Stallbyggnaderna planerades som utrymmen för magasin.

1935 Museibyggnaden planeras i anslutning till kasernbyggnaden. Huvudfasaden placeras åt Narvavägen.

1937 Vitterhetsakademiens bibliotek inryms i kasernbyggnadens kanslidel.

1938–1943 Historiska museet flyttar till nya lokaler vid Narvavägen/Storgatan på Östermalm. Riksantikvarieämbetet övertar ansvaret för fornminnes- och byggnadsminnesvården. Birger Nerman är Historiska museets direktör 1938–1954. Den 18 maj hölls taklagsfest för arbetare och arbetsledare i närvaro av ecklesiastikministern stadsrådet Engberg, statssekreterare Löwenbeer och representanter för Byggnadsstyrelsen och museet.

1939 Byggnaden på Narvavägen stod färdig.

1940 Akademin sammanträder i den nya sessionssalen för första gången. Krigsutbrottet 1939 tvingade museisamlingarna att evakueras till Östermalms kvinnofängelse. För att inte byggnaden skulle övertas av försvaret beslutade riksantikvarie Sigurd Curman att ge rum åt en stor utställning, ”Folk och Försvar”, som invigdes av kung Gustav V.

1942 Medaljsalen i Kungl. myntkabinettet färdigställs.

1943 Den 17 april inviger Gustav V Historiska museets nybyggnad med utställningen ”Tiotusen år i Sverige”.

1945 Kungl. myntkabinettets svenska utställning ”Svenska mynt” öppnar. Det blev en utställningsteknisk nyhet.

1952 Historiens portar invigs. De nya portarna är utförda av skulptören Bror Marklund och har fyra större scener. Den ena dörrhalvan visar hedendomen med Oden som motsvaras på den andra dörren av Ansgar, den kristne missionären. Fasadskulpturerna från 1959–1960 är av samme konstnär.

1967 Tretton år efter Birger Nerman återbesattes museidirektörstjänsten av Olov Isaksson. Han tjänstgjorde till 1988.

1974 Svenska Handelsbankens ”Bankmuseum” införlivas med Kungl. myntkabinettet.

1975 Vitterhetsakademin och Riksantikvarieämbetet skiljs åt. Samtidigt bildas ämbetsverket Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. De tre museerna Historiska museet, Kungl. myntkabinettet, Medelhavsmuseet blir därmed självständiga.

1982 Medelhavsmuseet flyttar till nya lokaler vid Fredsgatan. De grekisk-romerska och Egyptiska samlingarna sammanfördes i dessa lokaler.

1986 Den nya textilkammaren invigs av drottning Silvia. Kungl. myntkabinettet inleder arbetet med att finna nya lokaler samt att förbereda ett helt nytt utställningskoncept.

1992 Fornverkstan för barn invigs.

1993 Byggnadsstyrelsen får i uppdrag att projektera lokaler för Kungl. myntkabinettet. Arbetet med att bygga Guldrummet påbörjas.

1994 Guldrummet invigs den 6 oktober.

1996 Kungl. myntkabinettet flyttar i april-maj till nya lokaler vid Slottsbacken.

1997 Den 11 juni invigs det nya Kungl. myntkabinettet på Slottsbacken av Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf.

1998 Den 1 januari delades myndigheten Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer i två myndigheter.

2001 Ny permanent utställning ”Vikingar” invigs.

2002 Ett generalprogram för kvarteret Krubbans framtida utveckling färdigställs. Historiska museet genomför en försöksperiod med fri entré. Försöken kommer senare att ligga till grund för den fri entré-reform som införs på de statliga museerna 2005.

2003 Den första ”Historia magistra vitæ” delas ut. Medaljen syftar till att främja historieintresset bland allmänheten och delas ut till en person som gjort särskilda insatser för att visa historiens betydelse för vår tid.

2004 Historiska museets Rosengård hamnade i blickpunkten för världens medier i samband med den omdebatterade installationen ”Snövit och sanningens vansinne”.

2005 Historiska museet inviger basutställningen ”Forntider”. Myndigheten inför fri entré på sina museer. Den 4 juni invigs Tumba bruksmuseum, en del av Kungl. myntkabinettet, som ett nytt museum i myndigheten Statens historiska museer.

2005–2006 Fri entré införs på knappt 20 statliga museer, bland dem Historiska museet.

2007 Gratis entré avskaffas och det kostar pengar att gå på Historiska igen.

2010 Kung Karl XVI Gustaf inviger Historiska museets utställning ”Sveriges Historia”, om de senaste 1 000 åren i det som i dag kallas Sverige.

2014 Utställningen ”Massakern vid muren – slaget om Gotland 1361” invigs på Historiska museet.

2016 1 februari införs återigen fri entré, på 16 statliga museer, bland dem Historiska.

2019 Kungliga Myntkabinettet lämnar Slottsbacken i Gamla stan och flyttar tillbaka till Kvarteret Krubban och Narvavägen.

2019 Historiskas utställning Vikingar stänger för ombyggnad och modernisering.

2020 Kungliga Myntkabinettet ändrar namn till Ekonomiska museet – Kungliga Myntkabinettet.

2021 Historiska öppnar världens största vikingautställning. Ekonomiska museet – Kungliga Myntkabinettet återöppnar i nygamla lokaler.

2023 1 januari införs entréavgift på de statliga museer, bland dem Historiska.