Hoppa till innehåll

Kristendomen – hängkors, krucifix och hjortar

I Birkas föremålsvärld finns det ganska gott om föremål som är försedda med kristen symbolik.


Den tydligaste symbolen är givetvis det kristna korset som förekommer i olika former och på olika slags föremål och material. Vi möter det i form av små hängkors i silver att bäras – ibland tillsammans med pärluppsättningar – över bröstet, ibland som utsökt broderade av siden, guld- eller silvertråd ingående i klädedräkten och ibland på keramikkärl.

Små hängkors i silver med inpunsad ornamentik har påträffats i knappa tiotalet gravar. Exklusivare varianter med filigranornamentik förekommer också, bland annat ett ur grav Bj 501.

Hängkors i silver från grav Bj 501. Foto: Gabriel Hildebrand/SHM

Mycket omtalat är också det lilla krucifixet ur grav Bj 660. Krucifixet visar den till korset bundne – inte spikade – Kristus. Ansiktets gestaltning, liksom filigranornamentiken, avslöjar att krucifixet är tillverkat i Norden under 900-talets första hälft. Krucifixet ur grav Bj 660 brukar kallas för det äldsta i Skandinavien.

Krucifix av silver från grav Bj 660. Foto: Gabriel Hildebrand/SHM

Korssymbolen förekommer också på en speciell typ av keramikkannor som återfunnits i några av Birkas gravar, Bj 551, Bj 597 och Bj 854. Kannorna är drejade och försedda med en utanpåliggande tennfoliedekor. Mönstret är till största delen geometriskt med ränder, romber och trianglar som täcker större delen av kannornas ytor men som upphör mot botten och övergår i en korsornamentik. Kannorna kallades tidigare för Frisiska kannor men nyare studier har visat att de tillverkats en bit längre söderut, i gränstrakterna mellan dagens Frankrike, Belgien och Luxemburg.  I dessa områden förekommer i de i kyrkliga sammanhang eller rent av i klostermiljöer. Det har föreslagits att kannorna från Birka användes av präster och missionärer verksamma i Birka och att deras funktion var som nattvardskärl.

Kanna från grav Bj 597. Foto: Christer Åhlin/SHM

Ett för Birka unikt föremål är det stora så kallade dräktkors som påträffades i grav Bj 511. Korset är av Irisk typ, tillverkat av koppar och tenn och har, som namnet antyder, suttit fastsytt på dräkten.

Iriskt dräktkors. Foto: Christer Åhlin/SHM

En symbol för Kristus – och därmed kristendomen – som ibland användes var hjorten. Exempel härpå finner vi i de bakåtblickande hjortar som broderats av guld- respektive silvertråd på textilarbeten påträffade i gravarna Bj 735 och Bj 832. Silverhjorten ur Bj 735 har även givits ett litet hjärta av en liten skimrande sten. En tydligare symbol för Vite Krist, som Kristus kallades i Skandinavien, är svårt att föreställa sig.

Broderad hjort från grav Bj 832. Foto: Ola Myrin/SHM

Ett fynd ur Svarta jorden vittnar om missionsverksamheten på platsen. Fyndet består av en liten fyrkantig sten av marmor som troligtvis är en så kallad sepulkralsten. Sepulkralstenar var infattade i bärbara små ”resealtare” som ingick i många missionärers utrustning.

Sepulkralsten från Svarta jorden. Foto: Gabriel Hildebrand/SHM