Guldfyndet från Grönsö
I samband med Hjalmar Stolpes undersökningar i Svarta jorden år 1874 gjordes ett sensationellt fynd på Björkö. ”Grävkarlen” Anders Lund som då ingick i Stolpes arbetsstyrka rapporterade att han funnit en ståtlig guldskatt.
Men skattfyndet gjordes inte i Svarta Jorden utan på Grönsö – åtminstone är det vad upphittaren själv angav. Men det finns en del omständigheter som talar emot att detta är helt med sanningen överensstämmande. Anders Lunds version lyder som följer:
”Fyndet hittades i Skogen på en låglend plats endast full med tred och nogra större Stenar, inga Ruiner eller minnesmärken finnes på flera Hundra famnars omkrets. Det låg på öfver kanten af en Kullfallen och ruttnad Stubbe, och såg ut som det skolat legat i dagen i flera År. Det hittades af undertecknad den 12te November 1874.”
Fyndplatsen uppges vara ” På Sivert Björklunds skog å Björkö…. Ej långt från skogsvägen från Grönsö hagar till öns södra del.”
När Lund senare ombads peka ut fyndplatsen lite mer exakt så kunde han inte det, vilket måste anses som mycket märkligt. Dels mot bakgrund av fyndets exceptionella karaktär – man borde ha kunnat erinra sig bättre om var man hittat en guldskatt – men framförallt mot bakgrund av att Lund själv var boende på Björkö och torde ha haft god lokalkännedom.
Guldfyndet från Grönsö. Foto: Ola Myrin/SHM
Guldskatten består av två massiva armringar som bundits ihop med hjälp av vriden ganska tjock ten samt en mindre ring som sitter på en av armringarna. Skatten väger drygt ett halvkilo och för detta fick upphittaren Anders Lund 1425 riksdaler i hittelön, en enorm summa på den tiden, som han senare köpte sig en gård på det närliggande Adelsö för.
Ganska snart började det emellertid skvallras om att Lund inte alls hade hittat guldet på Grönsö utan i själva verket i Svarta Jorden, och kanske till och med i samband med att undersökningarna där pågick. Anledningen till att han mörkat fyndomständigheterna skulle vara att han var väl medveten om att det inte utbetaldes någon hittelön för de föremål som framkom vid undersökningarna, men om fyndet istället gjordes ”i skogen” där ”…inga Ruiner eller minnesmärken finnes…” skulle förhållandena ändras.
Hjalmar Stolpe själv tycks däremot inte ha sett sig föranlåten att betvivla Lunds uppgifter men han hade å andra sidan redan lämnat Björkö vi den tidpunkt då Lund säger sig ha gjort fyndet. Undersökningarna hade avslutas någon vecka dessförinnan men kvar var säkert arbetsstyrkan som var sysselsatta med att lägga igen de upptagna schakten. Kanske gjordes skattfyndet då, men det kan faktiskt även ha gjorts tidigare under grävsäsongen. Det tillhörde inte ovanligheterna att Stolpe ibland helt överlämnade arbetena åt sina grävkarlar.
Under vilka omständigheter som ”fyndet från Grönsö” egentligen gjordes kommer vi aldrig att få någon exakt kännedom om, vi får leva med de två alternativen som står till buds. Men det är en spännande historia och som kanske också säger oss lite om människors benägenhet att titta snett på dem som det går bra för.
Fyndet från Grönsö finns att beskåda i Guldrummet på Historiska museet.
