Minnen av globalisering
I mångas ögon är kritpipor små och oansenliga föremål som arkeologerna använder för att datera platsen där de hittades. Men piporna betyder mer än så. De kan berätta om både en global men också en djupt tragisk historia – den om det moderna slaveriet och kolonialismen.
Under 1500–1600-talet globaliserades världen. Från Norden till Amerika och bortre Asien använde människor samma typer av föremål, åt samma saker, och man började också uppfatta världen utifrån samma måttstock. Kritpipan är ett spår av en globaliserad värld. Piporna tillverkades för en världsmarknad och tobaken var en av de stora handelsvarorna. Efter den västeuropeiska kolonisationen av Amerika blev piprökning populärt i Europa. Från omkring 1580 tillverkades kritpipor i Europa för rökning av tobak. Tidigare hade man vanligen använt sig av amerikanska träpipor.
Kritpipan var ofta vit och tillverkad av lera. I Nederländerna, särskilt i Gouda, tillverkades också en stor mängd pipor för export. Även i England gjordes en stor mängd kritpipor under 1600- och 1700-talen. Från och med början av 1600-talet blev tobaksrökning vanlig i Sverige och i arkeologiska undersökningar påträffas oftast en mängd pipfragment och ibland t o m hela kritpipor. I Sverige dröjde kritpipstillverkningen och länge var import från England och Nederländerna allenarådande. Under 1700-talet grundades kritpipsfabriker i bland annat Alingsås, Falun, Norrköping och Stockholm.
”Samma vara användes på samma sätt över hela jordklotet – för första gången i historien”
För arkeologerna är kritpiporna användbara för att datera en plats eller ett hus. Kritpiporna var mycket sköra och har inte varit i cirkulation särskilt länge. Ibland verkar de nästan ha varit engångsartiklar. Deras användbarhet för datering har överskuggat pipornas intressanta historia. Som inget annat material visar de hur tidig och övergripande den första vågen av globalisering var från och med 1500-talet. Vid arkeologiska undersökningar på Grönland, i den svenska fjällvärlden såväl som i London, Macao och Sankt Augustine i Florida påträffas kritpipsfragmenten. Vid samma tid användes samma vara på samma sätt över snart sagt hela jordklotet – någonting som inte tidigare hade hänt i människans historia.
Tidig slavhandel
Tobaken till piporna kom mest från plantager i Virginia i Nordamerika. Under lång tid betraktades tobaken som en medicinalväxt med en lång rad positiva effekter Från början var produktionen blygsam, men under 1600-talet kom den snart att öka genom den ökade handeln med lyxvaror över Atlanten. Liksom socker blev tobaken en åtråvärd vara på en global marknad. Dessa lyxvaror framställdes av svarta slavar som hämtades under vedervärdiga förhållanden från Västafrika. Uppgifter pekar på att de första slavarna levde under mer acceptabla omständigheter än vad som senare blev fallet. Konkurrens och en exploderande användning av bland annat tobaken ledde till en allt sämre situation för Amerikas och Västindiens slavar under 1700-talet. Det är i samband med denna syn på människor som handelsvaror som den moderna rasismen växer fram. Suget efter tobak och önskan om att kontrollera vinsterna från importen var ett av skälen till att Sverige kolonialiserade områden i nuvarande Delaware och Pennsylvania, i Nordamerika. Här anlades under ett par decennier kring mitten av 1600-talet en koloni under namnet Nova Svecia.
Erotiska konstverk blir nationella symboler
Pipornas form och utförande ändrades över tid, från att ha varit små och ofta oansenliga till att bli större och mer konstfärdigt utformade. Många gånger är piporna dekorerade och det är ofta möjligt att spåra det enskilda fragmentet till en särskild verkstad. Under 1600-talet var piporna också omgärdade av en erotisk symbolik. På samtida Nederländskt måleri symboliserar pipan både de manliga och kvinnliga könsorganen, och 1600-talets piphuvuden hade ofta genitala former.
”Makthavarna styrde dekorationen av piporna”
Under 1700-talets mitt kommer en ny motivvärld in i kritpipornas värld, en politisk propaganda. Pipan på bilden är en så kallad riksvapenpipa tillverkad i Stockholm i Mathias Nybergs fabrik mellan 1755 och 1797. Fabriken låg på Kungsholmen liksom flera andra av Stockholms pipfabriker. Pipan är hittad på Djurgården och har följt med schaktmassor från Stockholms innerstad när parkanläggningen vid Lejonslätten och Framnäs skapades, i början av 1900-talet.
Samtidigt med denna Stockholmspipa tillverkades liknande i hela Europa med olika länders och furstendömens vapen som motiv. Långt före den moderna nationalismen som uppkom under andra hälften av 1800-talet, började man skapa föreställningar om nationell gemenskap. Inte genom högtidliga tal och hjältemodiga dikter, utan i dekor på vardagliga föremål. Men det var dåtidens makthavare, kungar och furstar, som styrde detta val av motiv på piporna.
Månadens föremål, oktober 2009
Av Jonas M Nordin