Möklinta: gotländska filigranpärlor
De bikoniska pärlorna var särskilt populära på Gotland. De kännetecknas av en utomordentlig kvalitet jämförbar med Havorringens filigranarbete.
Många detaljer, som den halvmånformiga dekoren, filigrantråden lagd i löpande öglor och de S-formade ornamenten med små korn på den stora pärlan, återkommer på halsringens koniska del.
Men det avgörande belägget för att en gotländsk verkstad tillverkat dem är den pärlade tråden som förstärker hålen.
Möklinta socken, Hede
Monter 11
Relaterat material

Praktspännet
Praktspännet
Ett väldekorerat klädspänne med ofantligt många och små stiliserade djur. Myter och berättelser i metall från 400- och 500-talen. Se tusen år av svensk design i Historiska museets arkiv. Kent Andersson, arkeolog vid Historiska museet visar och berättar. Av Ur Samtiden.

Remändesbeslaget
Remändesbeslaget
Ett dräkttillbehör från cirka 100 e.Kr. som visar på en oväntad romersk påverkan. Se tusen år av svensk design i Historiska museets arkiv. Kent Andersson, arkeolog vid Historiska museet visar och berättar. Av UR Samtiden.

Gerumsmanteln
Gerumsmanteln
Gerumsmanteln hittades i en mosse på Gerumsberget 1920 och beräknas vara 2300 år gammal. Det gör den till Sveriges äldsta bevarade klädesplagg. Manteln har stickhål vilket talar för att dess sista ägare blev mördad. Amica Sundström, antikvarie, visar och berättar.

Vikingakvinnorna som seglade till Amerika
Vikingakvinnorna som seglade till Amerika
Erik Rödes saga skildrar ett vikingatida försök att kolonisera Nordamerika. Två kvinnor, Gudrid och Frejdis, spelar centrala roller. Rör det sig om historiska personer? Vad vet vi i så fall om dem? Vad vet vi över huvud taget om kvinnor som resenärer under vikingatiden? Stefan Högberg, författare och föreläsare, berättar. Inspelat onsdagen den 21 november 2018. Cirka 49 minuter,

Magiskt örtbruk från järnålder till medeltid
Magiskt örtbruk från järnålder till medeltid
Det finns många spridda och populära föreställningar om hur det magiska örtbruket sett ut i äldre tid, men hur ser egentligen de historiska spåren efter denna magi ut? Hur användes växterna och på vilka sätt ansågs de fungera magiskt? Och finns det egentligen något som kan kallas ”häxörter”? Jens Heimdahl arbetar som arkeobotaniker på Arkeologerna vid Statens historiska museer. 52 minuter.