Människor med kontakter

Under bronsåldern (1800–500 f Kr) ökade kontakterna mellan olika områden såväl inom som utanför det som nu är Europa. Idéer om religion och styrelseskick, liksom kunskap om gjutning av metall, var nytt i Skandinavien. En elit växte fram som använde nya tankar och kunskaper för att stärka sin makt.

Nyheterna hittade vägen hit direkt eller indirekt genom människors resor och utbyten av gåvor. Vi tror att en överklass med anor bakåt i stenåldern introducerade bronsgjutningen. Denna elit tillskansade sig stora rikedomar och makt genom att ingå i ett handels- och utbytesnät som levererade brons, koppar, tenn och guld från söder i utbyte mot varor från norr.

Bronsyxa ornamenterad med spiraler, en vanlig symbol under bronsåldern. Västerås, Västmanland. Inventarienr: 22775. Foto: SHM

Rikemansgrav

De med makt visade sin sociala ställning genom att bära överdådiga smycken och vapen. De begravdes i mäktiga storhögar, ibland ensamma, ibland tillsammans med sin familj. Ett exempel på det är mannen från Hasslöv som brändes och vars aska lades i en urna. Gravgåvor som pincetter, rakknivar och sylar fanns i urnan. På liknande sätt begravdes de övriga i samma familjegrupp.

Var hon en prästinna?

En annan person med hög ställning var kvinnan från Stora Köpinge. Hon är begravd i en dräkt som är välkänd från Danmark. Kvinnan har burit en kort snörkjol av ylle och också fått med sig sina stora spiralarmband av brons. I graven fanns också en guldspiral som troligen suttit i håret vid örat (finns i Guldrummet). Den dräkt hon burit finns avbildad på små bronsfiguriner. Man tror därför att hon kan ha haft en speciell funktion i religionen, kanske som prästinna eller gudmor.

En guldspiral från Stora Köpinge. Inventarienr: 5318. Foto: SHM