Romerska liknelser

Från folkvandringstid finns ett slags medaljonger som kallas brakteater. De är av guld och ofta ungefär i en femkronas storlek, lövtunna och med olika slags bilder, till exempel av ett ansikte i profil och ett fyrfotat djur. Bilderna kan vara mer eller mindre stiliserade och ibland bildar de slingrande mönster i vilka olika kroppsdelar kan anas snarare än tydliga scener.

Brakteaterna är spännande på många olika vis. Inte minst för att i dem avslöjas den skandinaviska aristokratins strävan att på sitt eget sätt efterlikna senromerska makthavares seder och bruk. De skapades med romerska kejsarmedaljonger och guldmynt av solidustyp som förebild, och även i motiven finns spår av romerska drag. Figuren på brakteaten från Trollhättan föreställer till och med en skandinavisk makthavare i romersk skepnad.

En folkvandringstida brakteat med runor från Trollhättan i Västergötland. Den kan ses i Guldrummet.

Diadem och runor

Liksom senromerska kejsare bär Trollhättanfiguren ett diadem på huvudet och precis som härskaren på en kejsarmedaljong är han omgiven av text. Här är det dock runor som gäller och inte latinska bokstäver. Det är inte konstigt – det här var ju en härskare på det lokala planet i Skandinavien. Kanske någonstans i trakten av dagens Trollhättan där medaljongen hittades på 1800-talet. Eller är det en mäktig gestalt i den mytiska världen som avbildats?

I vilket fall var det uppenbarligen viktigt att i framställningen av den mäktiga personen använda sig av ett liknande bildspråk som i det romerska riket. I makten och i sättet att föra sig i de mest aristokratiska kretsarna i Skandinavien vid den här tiden ingick det att omge sig med skrift.

Maktens tecken

Inskriften på medaljongen från Trollhättan är dock inte helt lätt att tyda. Den vänstra raden läses från vänster till höger TAWOL, medan den högra blir A?ODU. Det andra tecknet som här markeras med ett frågetecken känns inte igen från den äldre runraden. Om orden betyder något och i så fall vad vet vi inte.

Kanske är det på grund av språkförbistring som vi inte förstår texten. Men det är mycket möjligt att det istället är så att runorna och ett runliknande tecken i det högra ordet finns på medaljongen utan att bilda egentliga ord och att syftet med dem istället var att bidra till bildspråkets rätta uttryck av makt och status i likhet med hur romerska kejsare uttryckte detta.