Mässhake från Högsjö gård
Historiska museet har nyligen kunnat förvärva en 1600-talsmässhake av turkisk brokad som varit i privat ägo i Sverige. Museets samling av kyrkotextilier kommer annars vanligtvis från våra församlingskyrkor. En mässhake är ett liturgiskt plagg som bärs av präster vid framförallt nattvardsmässan i kyrkan.
Ett tyg som kallas brokad kännetecknas av att det har inslag av metalltråd. I Turkiet kallas brokader för kemha och har vanligtvis ett metallinslag, antingen i guld eller silver. Mönstret på mässhakens brokad består av en kraftfull ranka med lansettliknande blad, stora granatäpplen samt mindre blommor i form av nejlikor, tulpaner och rosor som avtecknar sig mot en röd botten.
Rankan böljar fram och tillbaka och bildar ett rytmiskt förtätat vågmönster. Rankans stam, granatäpplen och blommor domineras av guldinslag med detaljer i vitt, rött och grönt silke. De sågtandade lansettliknade bladen är av silvertråd med konturteckning i blått silke, liksom hyacintblomman i dess mitt. Att denna brokad från 1600-talets mitt har inslag av både guld- och silvertråd gör den ovanlig. Någon parallell till brokadens mönster går inte att finna i Sverige.
Vävda guldband
Mässhakens uttryck domineras av brokadens färg och mönster. Tittar man närmare på mässhaken finner man ett kors på ryggsidan och en bård på framsidan som formats med hjälp av vävda guldband. Utmed mässhakens kanter löper ett diagonalt mönstrat band i guld och grönt silke med frans av guldtråd i ena kanten. Båda banden är från 1600-talet till skillnad från halskantens band, med rosor i grönt och rött mot guldbotten, som sannolikt är från 1800-talet.
Mässhakens baksida.
Idag har mässhaken ett foder av blå lärft som ersatte ett brunsvart bomullsfoder 1941 då mässhaken konserverades. Av äldre anteckningar framgår att det brunsvarta fodret inte heller varit mässhakens originalfoder utan att det sannolikt varit ett av siden. Vid konserveringen 1941 togs mässhakens mellanfoder bestående av två bitar linnedräll bort och skänktes till Nordiska respektive Historiska museet.
Ambassadör i Konstantinopel
Förutom mässhaken från Högsjö gård finns det ett tiotal mässhakar av turkisk brokad i eller från våra svenska kyrkor. Det som gör mässhaken från Högsjö gård så speciell och unik är inte enbart tyget den tillverkats av, utan även att den anses kunna knytas till en kulturhistoriskt mycket intressant person, Claes Rålamb (1622–1698).
Rålamb tillhörde landets toppskikt och är bland annat känd för skriften ”Observationes juris pracricæ”, (dagboksskildringar från hans resa till Turkiet) och för att vara den som först omnämner kaffe i Sverige. 1657 sändes han som ambassadör till Konstantinopel (idag Istanbul) för Karl X Gustavs räkning. Avsikten med resan var politisk och syftade till att vinna sultanens parti för Sveriges räkning. Det var sannolikt från denna resa som Rålamb hemförde brokaden.
Hedersgåva
I Turkiet var det vid den här tiden vanligt att kaftaner av brokader gavs som hedersgåvor. I sin dagbok omnämner Rålamb vid ett flertal tillfällen att personer fick kaftaner i olika sammanhang. Det gällde också honom själv: ”sedan lätt han hängia uppå mig een Gyllendukz Kiortell den de kalla Cafftan”. (Rålamb, s. 102)
Det är inte helt omöjligt att brokaden i mässhaken ursprungligen kan ha varit just en kaftan som hemförts av Rålamb. Möjligheten finns även att Rålamb inhandlat brokaden på sin resa. Av dagboken framgår att han köpte tyg, ”Blå Gyllenduuk”, som han lät sy till en pung att förvara ett brev i. (Rålamb, s. 103–104)
