Mäktiga män och kvinnor

De båtgravar som hittades i Vendel utanför Uppsala år 1881 var så praktfulla, så annorlunda från andra fynd, att de fick ge namn till en egen tidsperiod – Vendeltid. Perioden omfattar åren omkring 550–800 e Kr och var, med sin ideologi, mytologi, praktutrustningar, hallar och högsäten, ett nordeuropeiskt fenomen.

Vendeltidens speciella särdrag förstärktes genom många och livliga kontakter med folk från hela Nordeuropa – man gifte sig, gav gåvor och gästade varandra inom detta nätverk. Hur såg livet ut för godsherren som hittades begravd i Vendel? Ja, han hade makt, stor makt, och denna makt utgick från hallen och högsätet. Hallbyggnaden var härskarens hem och högsätet, där endast han fick sitta, var maktens centrum. Det var en stor byggnad med olika rum och det mest utsmyckade rummet var där högsätet stod. Här spelade man spel, lyssnade på musik eller berättelser, och åt och drack. Båtgravarna är inredda på samma sätt och det är lätt att se en koppling mellan hemmet, graven och Valhall. Då blir härskarens hall en symbol för Asgård, gudarnas hem och den absoluta makten.

Så här kanske godsherren från Vendel såg ut. Illustration Mats Vänehem

Tydliga könsroller

Kvinnan från Köpingsvik tillhörde också aristokratin. Genom henne och andra arkeologiska fynd kan vi anta att könsrollerna i den vendeltida aristokratin var starkt uppdelade. Det fanns tydliga skillnader i dräktskick och de olika könens maktsfärer.

Nyckel till kvinnlig makt

Kvinnan hade makt över hushållet vilket visas av att nycklar ofta hittats bland gravgåvorna. Det finns också några gravar som tyder på att en kvinna varit härskare över godset i sin helhet. Då var det alltså hon som härskade över mark, byggnader och trälar.

Trälar

Längst ner i samhällets hierarki fanns trälar. Det är inte lätt att veta hur de levde och dog. Kanske var det trälarna som gjorde det möjligt för samhällets ledare att omge sig med så mycket makt och rikedom under vendeltiden.