Från den ena krisen till den andra

Samtidigt som första världskriget utkämpades i Europa och just de år som Sverige gick igenom en svår ekonomisk kris, genomfördes ett omfattande arkeologiskt projekt på Adelsö i Mälaren. Krisåren 1916-1918 undersöktes ruinerna efter det medeltida palatset Alsnö hus vid den så kallade Hovgården.

En av initiativtagarna bakom utgrävningarna var Ernst Klein, redaktör på Svenska Dagbladet, vilka bidrog med en del av finansieringen. Bidragsgivarna betalade sammanlagt ut 42 000 kronor, vilket motsvarar uppemot en miljon i dagens penningvärde. Genom samarbetet med tidningen fick projektet också ett publikt genomslag. Klein skrev om utgrävningarna i en lång serie artiklar och 1917 ställdes fynd från Alsnö hus ut på Historiska museet.

En av flera dubbelhäktor av silver med spår av förgyllning. Häktorna bär Folkungaättens vapenmärke. Inventarienummer 15825

Ett kortlivat palats

Alsnö hus hade stått klart i slutet av 1200-talet, under kung Magnus Ladulås regeringstid, men fick en relativt kortlivad historia. Det man känner till är att kungen vistades här tidvis under sommarhalvåret, men redan efter 100 år verkar det som om byggnaden var övergiven och förstörd. De yngsta mynten i ruinen är från den tid då Albrekt av Mecklenburg var kung. Även då befann sig Europa och Sverige i kris. Denna gång varade den dock i ett helt århundrade, från mitten av 1300-talet till mitten av 1400-talet. Det politiska läget var instabilt, pesten slog till flera gånger och gårdar ödelades.

Gammalt och nytt i ruinerna

Ansvariga för Adelsögrävningarna var två arkeologer i 20-årsåldern, Bengt Thordeman och Hanna Rydh. Första sommaren var 19 personer sysselsatta med arbetet vid Alsnö hus, inklusive en lyftkran. Ur ruinerna grävde man fram byggnadsdetaljer, husgeråd, vapen, mynt, lås, nycklar och mycket mer. Särskilda fynd som lyftes fram var några små häktespännen till en dräkt. De är av silver och försedda med upprättstående lejon, som var Folkungaättens vapenmärke, och ett gåtfullt monogram i form av den stiliserade bokstaven ”a”. Häktespännena är daterade till tiden omkring 1250 till 1350. I andra husgrunder var fynden av yngre datum. Vissa föremål kan knappast ens ha varit antika vid tillfället, men samlades ändå in. Till exempel locket till en tobaksdosa från 1800-talet.

Locket till en tobaksdosa från 1800-talet. Två personer omger en tratt där ett huvud och en arm sticker upp. Morbida motiv var vanliga t.ex. i England i konst och litteratur. Inventarienummer 16173.

Ekonomin sätter stopp

Priserna mer än fördubblades i slutet av 1910-talet. Kanske var det orsaken till att arkeologen Thordeman fick en skuld på motsvarande 50 000 kronor vid tryckningen av sin avhandling om byggnaden Alsnö hus.  Fynden som hittades i grunderna till Magnus Ladulås palats blev tyvärr aldrig publicerade. Enligt Thordeman berodde detta mest på att nya arbetsuppgifter var mer lockande men den dåliga ekonomin för projektet spelade säkert en stor roll. De förhistoriska fynd som kom fram publicerades av den andra arkeologen, Hanna Rydh år 1936.

Sedan 1993 är Alsnö hus och Hovgården tillsammans med Birka en plats som är inskriven i Unescos lista över världsarv. Fynden från Adelsögrävningarna förvaras idag på Historiska museet och Kungl. myntkabinettet.

Månadens föremål, juli 2009
Av Niklas Stjerna