Designstöld – för 2 000 år sedan

Stöld av design är inte nytt. Redan för 2000 år sedan lånade man friskt detaljer från ett föremål till ett annat. Det romerska riket stod på sin topp under århundradena efter Kristi födelse. Stora delar av den då kända världen påverkades av den romerska kulturen.

Till Skandinavien kom mängder av romerska importföremål – framför allt dryckeskärl i brons och glas. Det var inte bara fysiska föremål som transporterades över den romerska gränsen (den så kallade limes). Även idéer och föreställningar letade sig ut från det romerska imperiet. Ett exempel på detta är att man här i Skandinavien använde sig av ett romerskt viktsystem när man vägde upp till exempel guld. Det var baserat på det romerska pundet och har använts under såväl romersk järnålder (0–375 e Kr) som folkvandringstid (375–550 e Kr).

Beslaget  från Gärdslösa har varit fastsatt på bältets stut. Den svarvade, profilerade delen har hängt nedåt. Inventarinummer 27702.

Bälte med romerskt formspråk

Även på andra plan kan man spåra romerskt inflytande. En typ av remändebeslag uppträder under slutet av första och början av andra århundradet efter Kristus. Beslagen har varit fastsatta på bältets avslutning. De är av brons och har ofta en utdragen form som avslutas med ett kraftigt profilerat parti som har hängt nedåt. Den övre delen har varit fäst i läderbältet med hjälp av en nit. Beslaget på bilden kommer från Gärdslösa på Öland.

För att kunna tillverka en profilering måste man ha tillgång till en svarv. Kanske lärde man sig svarvarkonsten från romarriket.

Det är i det profilerad partiet som vi kan spåra det romerska inflytandet – eller designstölden. Den här typen av profilering var vanlig inom det romerska riket, till exempel på hankarna till romerska bronskärl. Vissa romerska bronskärl som hittats i Skandinavien har en sådan profilering, exempelvis den så kallade situlan från Isberga i Heda socken, Östergötland (inventarienummer 26336). Tittar man noga på hankens avslutning hittar man nästan samma form som på remändebeslagen.

För att kunna tillverka en profilering som den här måste man ha haft tillgång till en svarv. Annars vore det i det närmaste omöjligt att tillverka den. Även detta är möjligen något som man lärt sig från romerskt område.

Stulen design i ny användning

Vi vet inte varför man valde att kopiera designen från ett kärl och överföra den till ett helt annat föremål. Men det är intressant att de skickliga hantverkare som var verksamma till exempel på Öland och Gotland under romersk järnålder kunde ta till sig intryck och sedan omsmälta dem till nya föremål. De visar att de inte slaviskt kopierade det främmande utan snarare tog intryck av nya former och material för att skapa något eget och självständigt.

Detta fenomen kan vi se även inom andra områden under samma tid. Nyheterna skulle inte bara inspirera, de skulle tillämpas på föremål man själv hade användning för. Därför omvandlades en hank från ett romerskt bronskärl till ett beslag på ett bälte som bars av några generationer kvinnor under slutet av första och början av andra århundradet efter Kristus. Sedan föll det ur modet och nya former uppträdde. Former med helt andra bakgrunder.

Månadens föremål, augusti, 2007
Av Kent Andersson