Kvinnoöde från medeltiden
Anna Reinholdsdotter Leuhusen var en ovanlig kvinna som levde under en våldsam och omvälvande tid. Hon var den näst sista abbedissan i Klara kloster i Stockholm och i slutet av sitt liv hamnade hon mitt i en politisk konflikt som skakade hela Sverige. Månadens föremål, en kedja i guld, har tillhört henne.
I Stockholm fanns under medeltiden tre kloster. Två var kloster för män, munkkloster, men det tredje var för kvinnor, ett nunnekloster. Det låg i stadens utkant och det är troligt att det grundades av Magnus Ladulås på 1280-talet. Klostret tillhörde S:ta Klaras orden, klarissorna. S:ta Klara var en av den helige Franciskus av Assisis lärjungar, och hon grundade ett kloster i Assisi i Italien i början av 1200-talet.
Kvinnlig maktposition
Föreståndaren för ett nunnekloster kallas för abbedissa. På den översta bilden är S:ta Klara avbildad som abbedissa iförd ordensdräkt och symbolen för sitt ämbete, abbotsstaven. Abbedissan styrde klostret både i andliga och världsliga frågor. Att bli abbedissa innebar en maktposition som var ovanlig bland medeltidens kvinnor.
Bilden av S:ta Klara kommer från dörrarna till ett altarskåp som troligen tillhört Klara kloster i Stockholm. Dörrarna är från 1500-talets första fjärdedel och kanske har de funnits i klostret under Annas Reinholdsdotters tid som abbedissa. Senare överfördes skåpet till Danvikens kapell, och därifrån kom det till Statens historiska museum.
Krig runt klostret
Vi vet att Anna Reinholdsdotter var abbedissa i Klara kloster i Stockholm 1508. Hon var dotter till Reinhold Leuhusen som var kyrkvärd i Storkyrkan – en framstående Stockholmsborgare. Under den här tiden blev det allt vanligare att personer ur borgarklassen trädde in i kloster och fick framträdande positioner.
Vi vet inte när Anna föddes, men hon måste ha varit en vuxen kvinna 1508. Klostrets situation var svår under Annas tid som abbedissa. Under 1400-talet rasade strider mellan Sverige och Danmark som medförde att Norrmalm, där klostret låg, brändes flera gånger. När vi möter Anna 1508 är det i ett brev till stadens magistrater där hon ber om allmosor på grund av klostrets förfall.
Tog parti för danskarna
Enligt en något senare krönika kom klarissorna i Stockholm i samband med stridigheterna 1522 att ta parti för danskarna. Under belägringen av Stockholm detta år flydde många borgare från staden, och en del tog sin tillflykt till Klara kloster. Anna, som var svägerska till den unionsvänlige Glorius Holste, och de andra systrarna gav då tecken till danskarna om att det fanns upprorsmän i klostret.
Sista gången vi möter Anna som abbedissa för Klara kloster är 1523, då hon nödgas avskeda klostrets biktfader. Två år senare, 1525, är en syster Elin Thomasdotter abbedissa. Vad som har hänt däremellan vet vi inte. Kanske har Anna efter Gustav Vasas trontillträde 1523 inte kunnat behålla sin post i klostret. Klara kloster rivs 1527, och systrarna flyttas till det gamla franciskanklostret på Riddarholmen i Stockholm. Där blev då hospital och helgeandshus.
Ett dramatiskt levnadsöde
I Historiska museets Guldrum finns två smycken, ett radband och en kedja, som antagligen tillhört Anna Reinholdsdotter. Hennes radband består av 55 pärlor och användes som hjälp vid bönen. Varje pärla svarade mot en viss bön – vid silverpärlorna bads en Ave Maria, vid guldpärlorna en Fader Vår. Kedjan är nästan en och en halv meter lång, och består av 97 länkar tillverkade i finaste filigran. Båda smyckena är från 1530-talet. Kanske har Anna i så fall använt dem efter sin tid som abbedissa.
Anna var fortfarande vid liv 1550, men hon måste vid denna tid ha varit en gammal kvinna. Hennes levnadsöde var dramatiskt och speglar den tid då hon levde, en tid som präglades av religionsmotsättningar och inbördeskrig.
Månadens föremål, mars 2006
Av Elisabet Regner