Guldet var gömt i 3000 år

Båtmansänkan Anna Brita Larsdotter gjorde ett unikt fynd 1859 när hon grävde på toppen av berget Smörkull i Halland. Intill en stenhäll omkring 15–20 cm ned i marken stötte hon på en 3 000-årig guldskål.

För den fick änkan 175 riksdaler i lösensumma. Säkert ett välbehövligt tillskott som motsvarade lönen för en arbetare i ungefär 6 månader. Ett tiotal år tidigare fann premiärlöjtnanten Pettersson och hans dotter en liknande skål. Det var under en promenad en höstdag 1847. Skålen hade lagts ned i en våtmark som nu vuxit igen, ungefär fem meter från havsstranden på Blekinges sydkust.

Den var hopklämd och man lät en guldsmed hamra ut den till sin nuvarande form. Guld från bronsåldern är sällsynt i Sverige och de två guldskålarna är de enda som har hittats här men i Danmark och Nordtyskland finns omkring 50 av samma typ. Troligen är de svenska skålarna tillverkade där på 1100–900-talet f Kr.

Guldskålar från Smörkullen, Halland, till vänster och från Mjövik, Blekinge, till höger.

Gudaoffer?

Guldskålarna är gjorda av nära nog papperstunn guldplåt, drivna ur en guldtacka. Genom att guldet ständigt hettades upp var själva utsmidningsprocessen enkel men i gengäld blev guldet hårt och sprött, vilket vi kan se på alla sprickor i skålarna. De väger bara omkring 70 gram och är så sköra att de aldrig kunnat användas praktiskt.

Sättet de hittades på var märkligt, nedgrävda vid en sten högt uppe på en kulle med vid utsikt över havet och i en våtmark intill stranden. Sådana platser var typiska för offer av föremål under bronsåldern och det är nog så man ska se de bräckliga guldskålarna. Troligen hade de ingått i ceremonier innan de lades ned till gudarna.

Bronsålderns idévärld

Dekoren på skålarna har en symbolisk innebörd. För oss ter den sig abstrakt och stiliserad – snör- och sicksacklinjer, rader av bucklor, cirklar och hjul med ekrar, så kallade hjulkors. Men de var vanliga motiv under bronsåldern både på hällristningar, kultföremål, vapen och smycken.

Cirkelfigurerna är koncentrerade till botten av guldskålen från Halland. Inventarienr: 2604

På ristningarna kombinerades cirklar och hjulkors ofta med skepp eller de kunde symbolisera vagnar, dragna av oxar eller hästar. I gravar fanns ibland hjulkors som motiv på lösa stenar. Just i Halland, där den ena skålen är hittad, var urnan i en grav placerad på en flat sten med ett inristat hjulkors och ett skepp. Andra exempel är verkliga kultföremål som hittats, till exempel miniatyrvagnar med fyrekriga hjul, bärande stora skivor i brons. Skivorna, tolkade som solskivor, är dekorerade på liknande sätt som guldskålarna.

De olika kombinationerna med skepp, solskivor, hästar och vagnar talar för att hjulkors och cirkelfigurer har varit symboler för både rörelsen och solen, ibland för resan bortom livet. Innebörden av motiven har troligen ingått i en övergripande idévärld i bronsålderns samhälle och varit så väl inarbetade att man känt igen dem också när de förekom som enskilda dekorelement som på guldskålarna.

Bottenpartiet på skålen från Blekinge är dekorerad med ett 6-ekrigt hjul. Inventarienr: 1426

Svärd nedstuckna i marken

Vem som lade ned skålarna i marken får vi aldrig veta, men i både Halland och Blekinge fanns en rikedom av brons, särskilt när det gäller gravar och föremål kopplade till kulten. Stora gravhögar eller rösen, ofta över 25–30 m i diameter kan kopplas till en lokal överklass under bronsålder. Gravarna ligger på bergstoppar med utsikt över kusten och havet eller på åsar i det nu uppodlade landskapet.

Fynd av svärd, vid ett tillfälle placerat rätt upp och ned i marken, och många uppsättningar av kvinnosmycken är hittade i de två landskapen. Kultföremål som en liten gudinne- eller prästinnestatyett, en bronslur, ett fågelmaskbeslag för en stav och en bronssköld visar att religiösa ceremonier funnits av mer officiell prägel.

De två guldskålarna har, liksom andra importerade föremål, integrerats i denna lokala offerkult som måste ha burits upp av eliten i samhället. En överklass som haft tillgång till de exotiska, främmande föremålen genom ett nät av kontakter och allianser med övriga Norden och Europa.

Prestigevaror för den lokala eliten

De importföremål som funnits i guldskålarnas landskap kom från Danmark eller Nordtyskland och Mellaneuropa. I Sverige har troligen transporterna gått längs kusterna till Halland och Blekinge. Både guldskålarna, svärd och smycken, liksom lurar och sköldar var värdefulla prestigevaror som nått den lokala eliten inom respektive område.

Offrandet av föremålen har varit en symbolhandling som bekräftat den makt och rikedom man hade i samhället. I det guldfattiga Sverige lät man inte den höga status som guldskålarna gav gå förlorad genom att låta dem cirkulera vidare norrut. Det bästa sättet att bevara skålarnas magi var att deponera dem på en helig plats inom det egna området.

Månadens föremål, augusti 2004
Av  Inga Ullén