Ett grönt antependium

Ett antependium är ett textilföremål som täcker altarets framsida och ibland även kortsidor. Det har en central plats i kyrkorummet och syns tydligt när man går i gången fram till altaret.

Ösmos kyrkas antependium utfördes 1911 på textilateljé Licium vars produktion är det stora exemplet på utställningen Textil konst för själen. Konstnärinnan som gjorde förlagan till det hette Sofia Gisberg och levde mellan 1854 och 1926. Förutom att hon gjorde skisser till såväl sakrala som profana textilier arbetade hon också som lärare i textil teckning och textning på Tekniska skolan, dagens Konstfack.

Närbild av kraftfullt tecknade palmer med dadelklasar. Foto: SHM

Jugendstilen

Sofia Gisberg levde under den stilperiod kring sekelskiftet 1900 som kallas jugend. Flera av hennes arbeten präglas i hög grad av jugendstilens karakteristiska formspråk. I Ösmoantependiet finns en ton av återhållsam jugend där hon blandat in element av medeltidens och renässansens granatäpple- och spetsovalmönster. I mitten av antependiet ses ett strålande kors med symbolerna för evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes inskrivna i cirklar vid korsets fot.

Mittpartiet av antependiet föreställer ett kors samt de fyra evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Från Ösmo, Södermanland. Foto: SHM

På var sida om mittpartiet finns fyra kraftfullt tecknade palmer med dadelklasar och bakom dem löper en bård med psaltartexten HURU LJUFLIGA ÄRO ICKE DINA BONINGAR HERRE ZEBAOT. Över palmernas kronor finns ett molnband. Mellan trädstammarna är tre medaljongformer placerade som innehåller likarmade kors med strålar eller tre rosor med blad. Tillsammans med evangelistsymbolerna bildar de ett upprepningsmönster på två tredjedelar av antependiets yta.

Tidigare förlaga

När Sofia Gisberg utformar detta antependium utnyttjar hon en av henne själv redan använd skiss till ett antependium för Gustavsbergs kyrka från 1907. Med en mindre förändring av motivet skiljer sig Ösmoantependiet något från sin föregångare. I det först tillverkade antependiet finns ett Kristusmonogram framför korset i medaljongerna och texten i bården är en annan: HAN BODDE IBLAND OSS FULL AV NÅD OCH SANNING. Den största skillnaden mellan de båda antependierna är färgställningen och tekniken.

Ösmos antependium har en botten av blågrönt ylletyg med motiv i övervägande gula nyanser tillsammans med palmernas bruna och gröna färger medan Gustavsbergs antependium domineras av röda och rosa nyanser med detaljer i grönt och gult. Det först framställda antependiet är vävt i gobelängteknik och det senare broderat i en ganska tunn linjeföring vilket ger de båda föremålen helt olika karaktär.

Kyrkliga textilier ofta i par

Att använda en skiss flera gånger var ingen ovanlighet, inte heller att göra mindre förändringar i en skiss. Fram till mitten av 1900-talet var det också vanligt att två likadana, eller mycket snarlika, mässhakar tillverkades till en och samma kyrka. Två mässhakar av Sofia Gisberg i utställningen, en vit och en svart, ingår i par på detta sätt.

Museets egen samling av kyrkliga textilier innehåller mest äldre föremål från medeltiden fram till 1800-talet. När samlingen tillkom i slutet av 1800-talet användes fortfarande det århundradets föremål i kyrkorna och 1900-talets hade ännu inte sett dagens ljus. Därför har museet inte någon stor samling av 1800- och 1900-talstextilier. Några få textilier från 1900-talet finns i samlingen, ett av dem är antependiet från Ösmo kyrka i Södermanland.

Antependiet deponerades i Historiska museet 1988 tillsammans med ett svart antependium från samma kyrka och har fått inventarienr: 31977. Gustavsbergs kyrkas antependium finns som de flesta av 1900-talets kyrkliga textilier kvar i kyrkan.

Månadens föremål, oktober 2004
Av  Mari-Louise Franzén