Silversmycket i vitrinskåpet

Ett ovanligt silversmycke hittades vid jordbruksarbete i början av 1950-talet i Gillsättra på Öland. Upphittaren, som tyckte att det var vackert och också anade att det måste vara gammalt, tog hem smycket och lade det i sitt vitrinskåp. Där blev det liggande tills en arkeolog kom på besök 40 år senare och upphittaren stolt visade fram smycket och undrade vad det var och hur gammalt det kunde vara.

Smycket är 4,4 cm i diameter, och består av en silverskiva med dekor på framsidan medan baksidan är slät. Skivan är kantad med en silvertråd och en pålödd ögla. Motivet på framsidan utgörs av en djurfigur, tolkad som ett lejon. Figuren är inramad av en cirkel med meanderslinga (klassisk antik dekor). För att framhäva dekoren är konturerna fyllda med en svart massa (nielloteknik). Smycket tillhör en liten grupp skivformiga smycken från tidig medeltid. En del av dessa har rester av nålhållare på baksidan, vilket tyder på att de ursprungligen har varit spännen. I några fall har de också hittats parvis och kan då vara förbundna med varandra med en kedja.

Genom avbildningar och gravfynd vet vi att man under vikingatid och medeltid höll ihop sin kåpa/mantel med parvis sittande spännen sammanbundna med en kedja. Detta förklarar också öglans placering i förhållande till motivet, som ofta sitter så att figuren, om den hängde i till exempel ett halsband, skulle ha hamnat upp och ner.

Silversmycke från Gillsättra i Glömminge socken på Öland. Inventarienr: 33755. Foto: Ola Myrin/SHM

Ovanligt fynd

Från Sverige finns endast ytterligare tre kända medeltida smyckeskivor där dekoren utgörs av ett fyrfota djur. En av dessa kommer från Tingby i Småland, en från Espinge i Skåne och en från Klockhem i Västergötland. Estland och Finland har vardera två och Danmark ett exemplar med just det här motivet.

Några av de svenska exemplaren är funna tillsammans med mynt, ofta slagna under Knut Erikssons regeringstid 1167–1195, vilket visar att smyckena måste vara tillverkade under eller före denna tidpunkt. Detta antagande stöds också av att djuret på dessa smycken stilmässigt ansluter till det stora fyrfota djur, tolkat som lejon, som blir populärt i den nordiska bildkonsten under 1000-talet.

Vem hade sett ett lejon?

Ett bra exempel på detta släktskap är den djurfigur som finns på bottenplattan i en av silverskålarna i den stora silverskatten från Gamla Uppsala. Skålarna antas vara tillverkade under sent 1000-tal eller första hälften av 1100-talet.

Varför har man valt att avbilda ett lejon, ett djur som inte många i Norden hade sett livs levande? Jo, för att det var viktigt för de kristna i Norden att visa att man var kristen. Lejonet anses symbolisera kampen mellan det goda och det onda i kristen ikonografi och motivet förekommer ofta i den samtida europeiska konsten.

Kyrklig anknytning

Att öglan på smycket från Gillsättra sitter under djurfiguren gör det troligt att detta varit försett med nål och ingått i ett spännepar. Motivvalet liksom att smycket är tillverkat i silver tyder på att det har burits av en person i samhällets övre skikt, kanske med kyrklig anknytning. Att dessa smycken ibland hittas i skattfynd visar att de redan under 1200-talet förlorat sin ursprungliga funktion och övergått till att endast ha ett metallvärde.

Månadens föremål, september 2002
Av  Monika Rasch