Världen runtom

Samtidigt som stora bronsåldersrösen byggdes i Skandinavien reste man Lejonporten i Mykene.

Kanske är det en sjöfarare som legat begravd i Kiviksröset, det största gravröset i Skandinavien. En mäktig man som rest mot Medelhavet och har återkommit för att begravas i hemlandet. Det finns arkeologer som tror det och jämför honom med den grekiske hjälten Odysseus. De tror också att de äldsta hällristningarna i Sverige är de som finns på gravkistans hällar djupt inne i röset. Andra arkeologer tror att graven kan vara en gemensamhetsgrav för många. Eftersom röset blev plundrat redan på 1700-talet och använt som en stentäkt har de flesta föremålen försvunnit och idag är graven med sina fantasieggande bilder på hällarna fortfarande ett mysterium.

Gravhällarna i Kiviksgraven.

Imponerande byggnadsverk

Graven är 75 meter stor och har ursprungligen varit 12 meter hög. Den är idag rekonstruerad och går att besöka i Kivik. En kopia av en av hällarna finns på Historiska museet och där kan du också se några av de första bronsvapnen från andra länder som kommit hit under äldsta bronsålder. En stridsyxa av ungersk typ, en huggdolk från Tjeckien, en dubbelyxa av grekisk typ och en krumsabel. Hur de hamnat här vet vi inte men troligen är det genom  ett utbyte av gåvor mellan människor längs vägen norrut.

Samtida kulturer

Ungefär samtidigt som det största gravröset i Norden byggdes i Kivik för nästan 3 500 år sedan, restes Lejonporten vid ingången till den befästa palatsstaden Mykene i Grekland. Det trojanska kriget ägde rum och i Egypten anlade farao Echnaton och drottning Nefertite en ny huvudstad där solguden Aton rådde. I England användes fortfarande stenmonumentet Stongehenge som ett astronomiskt tempel och i Danmark begravdes den dåtida överklassen i ännu idag bevarade kläder av ulltyg, i högar uppbyggda av torv. Under vår yngre bronsålder, år 770 f.Kr., startade de olympiska spelen i Grekland till guden Zeus ära.

Text: Inga Ullén