Slottskyrkan som blev ett kök

Ulriksdals slottskapell byggdes på 1800-talet i Ulriksdals slottspark och är i dag en av Sveriges populäraste bröllopskyrkor. Vad många bröllopsgäster eller helgflanörer kanske inte vet är att den har haft en föregångare inne i slottet. En oerhört pampig slottskyrka som i dag faktiskt är omgjord till kök!

Målningen med Kristus omgiven av två änglar satt en gång som mittparti på
slottskapellets altaruppsättningen. Idag hänger den i museets Barockhall. Det var rikskanslern Magnus Gabriel de la Gardie som 1662 lät inreda ett kapell i slottets norra flygel. Magnus Gabriel var en av Sveriges mäktigaste män och största jordägare med drygt 1 000 gods och gårdar i sin ägo. Arkitekten till slottskapellet var ingen mindre än Jean de la Vallée, mest känd för att ha byggt Riddarhuset i Stockholm. Interiören var mycket påkostad, vilket framgår av Erik Dahlbergs teckningar till planschverket Suecia Antiqua et Hodierna.

Målningen med Kristus omgiven av två änglar satt en gång som mittparti på slottskapellets altaruppsättningen. Idag hänger den i museets Barockhall.

Hushållskomfort

År 1774 lät Gustav III riva slottskapellet för att i stället inreda 12 nya rum, främst avsedda för tjänstefolket. På 1920-talet byggdes delar av utrymmet om till slottskök för Gustav VI Adolf. Det blev Sveriges modernaste kök med både elektrisk spis, mathiss och interntelefon. Kökspersonalen kunde ringa upp till skänkrummet en trappa upp och meddela att maten var klar och lastad i hissen och sedan var det bara för serveringspersonalen att veva upp maten till övervåningen. Höjden av lyx och hushållskomfort på 1920-talet!

Kyrkorummet revs ut, men stora delar av inredningen sparades och återanvändes. Golvet, till exempel, kom till nytta i Gustav III:s antikmuseum på Stockholms slott och ligger kvar där än i dag. Några av de lösa föremålen finns bevarade i Historiska museets samlingar. Utställd i Barockhallen på museet finns en oljemålning hållen av två snidade änglar. Den utgjorde mittpartiet på slottskapellets altartavla och syns på Dahlbergs teckning.

Ecce Homo

Änglarna skars 1662 av Henrik Lichtenberg, medan konstnären Hans Georg Flachts oljemålning var klar fyra år senare. Längst ned på duken står det Ecce Homo – Se mannen, de ord som Pontius Pilatus sade då han för folket visade upp den misshandlade Jesus klädd i törnekrona och purpurmantel.

Altaruppsättning och predikstol är avbildade i Erik Dahlbergs ”Suecia antiqua et hodierna” från 1670.

Även fyra mindre oljemålningar är bevarade från kapellet. De har suttit på predikstolen och föreställer Jesus och apostlarna Johannes, Markus och Lukas. De är med stor sannolikhet utförda av den franske målaren Nicolas Vallari som arbetade på slottet vid denna tid. Kanske har även det liggande lamm som numera finns i museets magasin i Tumba haft sin plats på predikstolen? Lammet, som är i naturlig storlek, är fint snidat i trä med lockig, förgylld päls.

I samlingarna finns ytterligare några föremål från kapellet. Två inskriftstavlor med latinsk text utförda av samma träsnidare som skar änglarna och en snidad träurna med offereld. Trots att bara bitar återstår av det en gång så magnifika kapellet, kan vi ändå med hjälp av de bevarade föremålen och teckningarna skapa oss en ganska bra bild av hur det såg ut innan det förvandlades till Sveriges modernaste kök!

Månadens föremål, februari 2009
Av Pia Melin