Skarpnäckslägret

Skarpnäckslägret, arkeologisk undersökning av en svensk-romsk lägerplats vid Flatenvägen i Skarpnäck är FoU-rapport nr 17 från Statens historiska museer.

Hösten 2015 och våren 2016 genomfördes en arkeologisk undersökning av en tidigare svensk-romsk lägerplats i Skarpnäck i södra Stockholm. Det så kallade Skarpnäckslägret iordningställdes 1959 av Stockholms stad för svenska romer i Stockholm som ännu saknade fast bostad. Lägret var i bruk till omkring årsskiftet 1963/64. Syftet med den arkeologiska undersökningen var att fördjupa kunskapen om Skarpnäckslägret och att synliggöra platsen och dess historia. Arbetet skedde i samverkan mellan arkeologer, etnologer och romska företrädare, som del av FoU-projektet I stadens utkant – svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet.

Den före detta lägerplatsen har vi närmat oss genom flera olika källmaterial. Dels har det rört sig om befintliga källmaterial, såsom kartor, arkivdokument, fotografier och tv-reportage. Dels om källmaterial som producerats inom projektet, genom arkeologi och etnologi. De lämningar som undersökts vid den arkeologiska undersökningen har genom detta kunnat delas in i olika faser. Det rör sig om lämningar efter odling från tiden före lägerplatsen, om lägerplatsens etablering och bruk och om lämningar från tiden efter lägerplatsen med bland annat en stenkross.

Merparten av de lämningar som undersökts härrör från tiden för stenkrossen. Av Skarpnäckslägret berördes endast mindre delar av den dåtida markytan samt de lager för hårdgörning av marken som Stockholms stad låtit påföra i samband med iordningställandet av lägerplatsen. Fynden från lägret består av ett ben till en docka av plast, ett plastlock, ett plasthölje till en kabel, små järnfragment och ett fragment av plast. Totalt upptogs schakt om 28,5 kvadratmeter, varav 2,35 kvadratmeter berörde lämningar från Skarpnäckslägret.

Under utgrävningen anordnades flera visningar av platsen. Målet var att använda den arkeologiska undersökningen som ett sätt att nå ut med information, men också som tillfälle att diskutera platsen och vad den kan betyda i dag. Som ett led i detta kontaktades även olika medier. Dessutom genomfördes ett mindre skolprojekt tillsammans med en årskurs 6 i Skarpatorpsskolan i Skarpnäck.

Hämta rapporten som pdf-fil här.