3D: Vendelhjälmar
Bronsålder
1700 f.Kr. – 500 f.Kr.
Järnålder
500 f.Kr. – 1100 e.Kr.
Vikingatid
800 e.Kr. – 1100 e.Kr.
De ikoniska Vendelhjälmarna från de rika båtgravarna i Vendel, Valsgärde och Ultuna representerar Vendeltiden som ingen annan föremålsgrupp. De tillhör gruppen av nordiska , som även förekommer i västhögen i Gamla Uppsala och till vilken till och med den angelsaxiska prakthjälmen från Sutton Hoo hör.
Hjälmarna kännetecknas av sina karakteristiska ögonbågsbeslag (””) och sin hjälmkam, som på båda sidor avslutas med djurhuvuden. Nackskyddet består av järnplåt eller . Hjälmens ytor är dekorerade med rikt utsmyckade pressbleckplåtar i brons. Vendelhjälmar förväxlas ofta med vikingatida hjälmar, av vilka dock med undantag för den norska hjälmen från Gjermundbu inte en enda har bevarats i sin helhet.
3D-modell av Vendelhjälm I, Historiska museet/SHM, CC-BY 4.0.

Prakthjälm av järn
Från Vendeltiden. Originalföremålet som har 3D-skannats.
Finns att se på Historiska museet i utställningen Guldrummet
3D-modell av Vendelhjälm XIV, Historiska museet/SHM, CC-BY 4.0.

Prakthjälm av järn
Från Vendeltiden. Originalföremålet som har 3D-skannats.
Finns att se på Historiska museet i utställningen Forntider
3D-modell av Vendelhjälm XII, Historiska museet/SHM, CC-BY 4.0.

Prakthjälm av järn
Från Vendeltiden. Originalföremålet som har 3D-skannats.
Finns att se på Historiska museet i utställningen Forntider
En del av forskningsprojekt och kulturarvskampanj
Statens historiska museer har 3D-skannat dessa vendelhjälmar inom ramen för SweDigArch, en nationell forskningsinfrastruktur för digital arkeologi där Riksantikvarieämbetet också ingår. SweDigArch leds av Uppsala universitet och finansieras av Vetenskapsrådet under 2022 – 2027. Dokumentationen av vendelhjälmarna ingår i ett större arbete där en mängd föremål och fragment av föremål från gravarna i Vendel är digitaliserade och sökbara.
Skanningen av vendelhjälmarna är även Statens historiska museers bidrag till den europeiska kulturarvskampanjen ”Twin it!”. Kampanjen syftar till att få fler länder att dokumentera sitt kulturarv i 3D. Kampanjen tog fart efter branden i Notre Dame i Paris 2019. Sveriges arbete med Twin it! leds av Riksantikvarieämbetet i samarbete med bland andra Statens historiska museer.

Animering av en 3D-modell av Vendelhjälm I, Historiska museet/SHM, CC-BY 4.0.
Digitalisering i 3D
Historiska museet ingår i myndigheten Statens historiska museer. Organisationen jobbar ständigt med att digitisera och digitalisera samlingarna. Ett exempel på arbetet är 3D-modeller av några föremål på Historiska museet.
Hur gör man en 3D-modell?
Ett stort antal stillbilder tas av ett föremål från olika vinklar. Bilderna bearbetas sedan i ett datorprogram för att skapa en digital representation av föremålet – en 3D-modell. Den här tekniken kallas för fotogrammetri eller Structure from Motion (SfM).
PPå detta sätt skapas löpande 3D-modeller av föremål ur museets samlingar. Modellerna tillgängliggörs via plattformar som Dynamic Collections, Zenodo och Sketchfab där du kan titta på, ladda ner och återanvända dem fritt under öppen licens. Har du använt 3D-modeller för att skapa något du vill dela med dig av till oss? Eller vill du komma i kontakt med avdelningen som ansvarar för 3D-modellerna? Mejla gärna till bilder@shm.se.





