Medeltidens konst: Träskulpturer

När kristendomen kom till Sverige blev svenskar inte bara kyrkligt utan även politiskt och samhälleligt, en del av Europa. Den tidigare inhemska konsten, den vikingatida djurornamentiken, försvann eftersom den katolska kyrkan uppfattade den som hednisk. Det fanns inga förebilder i Sverige för de träskulpturer som gjordes för de första romanska kyrkorna.

Den konst som skapades under medeltidens början hade starkt kristen europeisk påverkan. Adam av Bremen skriver visserligen om de tre gudastatyerna i Gamla Uppsala tempel, men vi har ingen aning om hur dessa skulle ha sett ut eller om de ens har funnits.

Olika stilar: romansk eller gotisk?

I konsthistoria brukar man prata om två olika stilar inom träskulptur, romansk och gotisk. I Norden dras av tradition tidsgränsen mellan dessa vid 1200-talets mitt. Detta är naturligtvis en skapad indelning, någon sådan gräns existerar inte i verkligheten, utan stilarna går in i varandra.

När man tittar på kyrklig konst ska man vara medveten om att den medeltida kyrkliga konsten i Sverige aldrig var avsedd enbart som prydnad. Den var alltid underordnad ett religiöst syfte. Och behovet av helgonbilder och krucifix bör ha varit enormt, då man måste räkna med att varje kyrka haft åtminstone ett krucifix, en madonnabild och efter hand också en framställning av kyrkans skyddshelgon.

Träskulpturerna i kyrkan

De medeltida träskulpturerna hade en bestämd placering i kyrkorummet. Deras placering skiftade beroende på deras funktion i det religiösa utövandet.

Mellan koret och långhuset hängde triumfkrucifixet. Förutom högaltaret fanns ofta två sidoaltare. Ett vigt åt jungfru Maria och ett vigt åt kyrkans skyddshelgon. Triumfkrucifixet hänger i kyrkans triumfbåge, som är bågvalvet mellan koret och långhuset. Det är ett stort krucifix med en skulptur av den korsfäste Jesus. Att det kallas triumfkrucifix beror på att Jesus genom sin död på korset och återuppståndelse på den tredje dagen triumferat – vunnit över döden. Förutom triumfkrucifix skulle det finnas ett krucifix på högaltaret och ett eller flera processionskrucifix.

Kalvariegruppen

Ibland kompletterades triumfkrucifixet av ytterligare skulpturer som hade sin plats i triumfbågen. Det är de så kallade kalvariegrupperna. Man kan kalla dessa för en förkortad version av korsfästelsen, då de endast innehåller tre personer, Jesus på korset i mitten med Maria och lärjungen Johannes på var sin sida.

I kyrkorummet fanns ofta minst tre altare. I öster i koret låg alltid högaltaret. Det fanns också två sidoaltare, ett vid den norra långväggen, som var vigt åt jungfru Maria och ett vid den södra helgat åt kyrkans skyddshelgon. I klosterkyrkor, domkyrkor och större stadskyrkor kunde det finnas ett stort antal altare vigda åt olika helgon.

Jungfru Maria

När Sverige blev kristet hade jungfru Maria redan fått en sådan central betydelse i den katolska kyrkan att man kan utgå ifrån att hennes bild fanns med redan vid invigningen i många av våra kyrkor. Antalet bevarade träskulpturer av Maria med Jesusbarnet är så stort att vi vågar tro att alla kyrkor skaffade en sådan så fort de fick råd.

Mariaskulpturen, eller madonnan, placerades på det norra sidoaltaret till vänster om triumfkrucifixet, det vill säga på Jesus högra sida. På det södra sidoaltaret fanns alltså kyrkans skyddshelgon, som också kunde ge namn åt kyrkan, till exempel Sankt Klara, Sankt Nicolai, Sankt Lars, Sankt Stefan med flera.