Medeltida helgon

Helgon var människor som hade levt nära Gud och gjort gott under sitt liv, kanske kämpat för kristendomen. En del blev helgonförklarade av påven eller en biskop. De sågs som förebilder och man bad till dem för hjälp, exempelvis för goda skördar eller som skydd mot Digerdöden. Vissa helgon var kända i hela landet, som Heliga Birgitta, medan andra bara var kända lokalt.

Helgonen var en länk mellan Gud och den lilla människan. Helgonens namn förekom i almanackan. Där fanns också händelser i kyrkans historia.

Religiösa kändisar

Vilka människor var det som blev helgon? Först och främst var det martyrerna, de som dog för sin tro. Det kunde också vara personer som levt ett alldeles särskilt fromt och rättfärdigt liv. Jungfru Maria var det viktigaste helgonet. Både hon och de andra helgonen kunde ha små sidoaltare och kapell i kyrkorna. Där stod antingen en skulptur eller en målning av det helgon som altaret var invigt till.

Helgonens symboler

Varje helgon har attribut, symboler eller kännetecken för att hjälpa folk identifiera dom i konsten. Det är symboler som visar händelser i deras liv och som berättar vilka de är. Många helgon har det tortyrredskap som tog livet av dem. Katarina av Alexandria har till exempel ett hjul som attribut – hon skulle skäras sönder av ett sådant. Det är oftast sönderbrutet, eftersom det krossades av stenar från himlen. Hon har också ett svärd, då hon till slut avrättades genom halshuggning.

Sankt Clemens har ett ankare. Han sänktes nämligen i havet med ett ankare bundet kring halsen. Olof den helige har en yxa. Det ska inte tolkas som att han var en krigisk kung, utan att han blev dödad av ett yxhugg. Det finns fredligare attribut också. Petrus, Sankte Per, har en eller två nycklar som ska föreställa himmelrikets nycklar.

Varför har Sverige namnsdagar? 

Man kan lätt få för sig att almanackans namn finns där för att man ska få möjlighet att fira sin namnsdag. Så var det inte under medeltiden. Namnen i kalendern betecknade fester, som firades i kyrkan – ibland hade man dessutom olika traditioner i varje stift för en viss dag. Vanligtvis var det helgonnamn som förekom i kalendern, men också sådant som anknöt till händelser i kyrkans historia.

Helgon i almanackan 

Kring 1 december börjar adventstiden och löper fram till nyårsdagen. Det är början på kyrkoåret, den tid då kyrkan bereder sig för Jesu ankomst. Från 1000-talet firade man fyra adventssöndagar i västerlandet. Förr var det en tid för fasta och botgöring: man höll inga bröllop, bilderna i kyrkorna hängdes för.