Föremålen från SVT:s Historien om Sverige – se dem på riktigt

På Historiska museet kan du komma ännu närmare berättelsen och uppleva de autentiska föremålen från serien. Utforska vikingatida smycken, medeltida skatter och andra unika föremål som vittnar om vår gemensamma historia.

Seriens berättare är skådespelaren Simon J. Berger, och flera av Historiska museets experter medverkar i SVT-serien för att ge fördjupad kunskap om de historiska föremålen.

Stenålder

I första delen av serien följer vi de tidigaste invånarna, bland annat Österödskvinnan och Hallonflickan. Vi ser hur Sveriges klimat förändras och hur människor anpassade sig.

Elin Fornander, arkeolog och enhetschef vid Statens historiska museer, berättar bland annat om redskap av flinta som är 14 000 år gamla: skrapor, pilspetsar och spjut. Vi får även veta mer om hur kunskapen om jordbruk och boskap kom till Skandinavien för ungefär 8 000 år sedan.

Nya grupper kom till Sverige med vete och enkorn, och trattbägarkulturen formades. Man började mötas och utbyta varor, bland annat bärnsten och flintyxor, för att göra uppoffringar till gudarna i förhoppningen om goda skördar.

Metallernas tid

Vi gör en resa från bronsåldern och uppbyggnaden av en krigarklass hela vägen till järnåldern och folkvandringstiden. Vi följer bland annat Tierpskvinnan, vars vackra hängsmycke finns i samlingarna hos Historiska museet, och Joredsmannen samt Granhammarsmannen som dog i en yxduell. DNA-analyser av Granhammarsmannens ben, tillsammans med hans verktyg som finns bevarade på Historiska museet, visar att han arbetade med att reparera saker eller med skinn, kanske att han har deltagit i strider.

Bronsålder

Brons importerades till Sverige via långväga båtresor och användes till allt från smycken, redskap, vapen och som uppoffringar och in i graven. Hågahögen är den mest guldrika gravhögen från bronsåldern i hela Skandinavien. De som begravdes där var den yppersta eliten, de begravdes med bland annat guldknappar, en rakkniv, ett spänne, och en rikt dekorerad svärd.

Järnålder

Vi upptäcker så småningom att järn är vanligt förekommande i Sverige och lätt att framställa. Järn konkurrerar därför ut handeln med brons. Romariket växer och nordborna fokuserar sitt resande dit.

En person som hade kontakt med Romariket var Joredsmannen, Han levde på 300-talet och har förmodligen krigat för romarna. Han begravs med en medaljong där hans porträtt är gjord i romersk stil, med fejkade bokstäver, så att han skulle se ut som en kejsare.

Ett annat intressant föremål vi ser i serien är Kylverstenen, eller kylverrunstenen, från Gotland. Stenen, som finns i Historiska museets samlingar och dateras till 400-500-talet, är en av de äldsta runalfabeten som finns bevarad komplett. Den visar att man förstod det romerska alfabetet och använde det som inspiration till vårt första alfabet – runorna.

Folkvandringstiden

Folkvandringstiden är en epok under järnåldern som även kallas för Nordiska guldåldern. Föremål från den tiden vittnar på en otrolig hantverksskicklighet.

Romarna lär oss konsten att baka bröd och vi importerade glas från romariket. Du kan köpa kopior av dessa vackra glas i vår museibutik.

Vikingarnas tid

Vikingatiden inleds med en klimatkatastrof år 536 som orsakades av ett vulkanutbrott. Solen kunde inte tränga igenom molntäcket och under denna 3-åriga långa vinter halverades Sveriges befolkning. Vi tar oss sedan till Birka, Sigtuna och Gamla Uppsala.

Vi ser hur livet i Birka hade kunnat se ut för 1 500 år sedan, och ser hur människorna spelade brädspel med vackra spelpjäser av sten och glas. Liknande sällskapsspel spelas än idag.

Serien tar oss också till norra Skandinavien. Där handlar vikingarna med samer och kväner och byter till sig Vikingatida spelpjäser av valben, i utbytte mot tyger, yxor av järn, spännen, knappar och andra metallföremål.

Vikingatidaexperten Charlotte Hedenstierna-Jonson, som är forskare vid Statens historiska museer, berättar i serien om vikingarnas framgångsrika handel genom stora floder som löper genom dagens Ryssland och Ukraina.

Vikingatidens religion och tro

Nordbordna och Asatron har många gudar. Överklassen ber till Oden medan för bönderna är Tor, Frej och Freja det viktigaste gudarna.

Historieexperterna berättar om slavhandeln, människooffer och völvor, kvinnor som kunde spå in i framtiden som en slags orakel.

Båtens utveckling

Charlotte Hedenstierna-Jonson berättar hur vikingar utvecklade båtar som var slitstarka, smidiga och snabba. Hon berättar hur betydelsefull segeln var för båtarna. Att tillverka en segel tar en person två arbetsår.

Kristendomens intåg och Olof Skötkonung

Sveriges äldsta mynt, som finns i samlingarna hos vårt systermuseum Ekonomiska museet, visar Olof Skötkonung. Olof Skötkonung var starkt inspirerad av England och tar en myntmästare till Sigtuna för att prägla mynt. På myntnet står det "Olof Svearnas konung”.

Upptäck Sveriges äldsta mynt

Tidig Medeltid

Kristendomen har kommit till Sverige och med liv efter döden får vi en ny världsbild. Under den tiden blomstrar Sveriges jordbruk, lönearbete börjar, och den svenska befolkningen växer. Kungarnas makt blir allt större och Stockholm byggs.

Tillgången till järn gör att vi förbättrar redskapen. Läkarkonsten går också framåt, dock saknar man fortfarande kunskap om hur kroppen fungerar.

Man börjar skriva ner lagar och på klostren utvecklas vetenskap. I Historiska museets samlingar finns det pennor bevarade från medeltiden.

Vi följer Heliga Elin (även kallad för Sankta Helena), som var Sveriges första helgon, och Heliga Birgitta. I serien får du se hur kungar blev helgon efter sin död och hur riddarklassen gärna favoriserade vissa helgon, som heliga Birgitta. Intresset för reliker var stort och du kan se exempel i vår permanenta utställning Sveriges historia.

Sen Medeltid

Digerdöden

Pesten, eller Digerdöden, kommer till Sverige och utplånar en tredjedel av befolkningen.

Slaget om Visby

En av Historiska museets permanenta utställningar, Massakern vid muren, handlar om Slaget om Visby på Gotland. Då dör över 2 000 gotlänningar. Gotlandsborna gräver ner skatter för att förhindra Danmark att beslagta dom.

Ett exempel som arkeologer hittar är Duneskatten, den största medeltida skatten i Skandinavien. Du kan se skatten i Guldrummet på Historiska museet.

Gustav Vasa och Sveriges tidiga regenter

Efter att an tredjedel av Sveriges befolkning dog av pesten fick staten in mindre skatt. Kung Magnus Eriksson och stormännen blev oense om hur landets pengar skulle användas. Det blev inledningen på en lång maktkamp mellan kungamakten och aristokratin i Sverige. Vi följer maktskiftets huvudpersoner: Drottning Margareta, Erik av Pommern, Gustav Vasa, Kristian II, Nils Dacke med flera.

Osäker på vilka kungar och drottningar regerade och när?

Utforska vår regentlängd

Stormaktstiden – en tid av makt och prakt

Stormaktstiden (1560–1658) var en dramatisk period. Den svenska stormaktstiden var präglad av krig, svält och fattigdom. Det var även de svenska drottningarnas tid. Vill du uppleva miljöer från den tiden? Besök Skoklosters slott, ett av Europas bäst bevarade barockslott. Här har flera scener i serien spelats in.

Besök Skoklosters slott