En exklusiv flintdolk

Alla drömmer vi om något föremål som vi gärna vill ha, ett visst klädesplagg, en speciell bil, en Hauptbyrå, eller något annat som vi egentligen kanske inte behöver.

Vi behöver det i alla fall inte i den bemärkelsen att vi inte kan leva utan det, det är snarare en önskan om lite lyx i tillvaron som får oss att drömma om vissa ting. Det är kanske inte själva föremålet som vi drömmer om så mycket som om de signaler som det sänder ut, den prestige det genererar. Vi betraktar människor olika beroende på vilka ting de omger sig med, det sker medvetet såväl som omedvetet.

Vi reagerar olika om bilen som stannar på uppfarten är en Skoda eller Jaguar, vilka kläder vi bär sänder signaler om oss. Detta är självklarheter för alla som jobbar inom reklambranschen eller med varumärken, deras verksamhet bygger till stor del på dessa fenomen.

Flintdolk Småland, Skatelöv sn, Hunna Kittegård. Inventarienr: 12750

Ryktbarhet och prestige

Detta begär att äga vissa speciella föremål är inget modernt fenomen utan något som går att spåra långt tillbaka i tiden. Exotiska föremål eller ting av dyrbara material, tillverkade med stor hantverksskicklighet har närapå alltid varit eftertraktade och skänkt sin ägare ryktbarhet och prestige.

Under slutet av stenåldern blev föremål av kopparlegeringar och brons allt vanligare. Yxor och dolkar som tillverkades i Centraleuropa nådde via handelskontakter och nätverk Norden. Dessa föremål var av allt att döma mycket eftertraktade då de visade ägarens långväga kontakter och rikedom.

Praktdolkar av flinta

I samband med detta började även nya redskap tillverkas i former som influerats av koppar- och bronsförlagor från andra regioner. Ett typiskt exempel på detta är flintdolkarna från slutet av stenåldern. Knivar och mindre skärande föremål har tillverkats av människor i alla tider, men de stora praktfulla dolkarna var något helt nytt.

Flintdolkarna är ett av de främsta exemplen på det skandinaviska flintsmidet, att förfärdiga en dolk som denna kräver ett mycket långt drivet hantverkskunnande. Dolken från Skatelöv är en av de största som är funna i Sverige, hela 36,5 cm lång men bladet är bara 1 cm tjockt och den var troligen ett mycket eftertraktat objekt under slutet av stenåldern.

De första specialisterna

Det är troligt att dessa flintsmeder var bland de allra första specialister som vi känner till. Tidigare hade flintsmidet kunnat praktiseras av i stort sätt alla och envar, men dessa dolkar krävde mer av hantverkaren än någonting tidigare. Troligen är alla de dolkar som är funna i Skandinavien tillverkade i Danmark eller Skåne där tillgången på bra råmaterial var som störst. Man kan misstänka att det krävdes stora mängder flinta att träna på och den måste vara av högsta kvalitet utan föroreningar och ojämnheter.

Det finns vissa skillnader mellan dolkar tillverkade i Jylland jämfört med Själland och Skåne. Man kan även se att dessa två produktionsområden hade något olika kontaktnät. De jylländska dolkarna återfinns längs den norska kusten och mellersta och norra Sverige, emedan de från Själland och Skåne återfinns i södra Sverige upp till Mälardalen.

Skolbarnen samlade fornfynd

Dolken från Skatelöv påträffades i samband med plöjning nära sjön Åsnens strand ett par mil söder om Växjö. Den inköptes till samlingarna av den för södra Sverige betydelsefulle arkeologen och geologen Knut Kjellmark (1866–1944). Kjellmark arbetade som folkskoleinspektör i Småland, men var utbildad arkeolog med doktorsgrad i ämnet.

Under sina många kontakter med traktens skolbarn uppmanade han dem att samla flinta och fornfynd vilka han sedermera sammanställde och publicerade. Kjellmarks och skolbarnens arbeten är fortfarande av stort värde, framförallt för den småländska stenålderns vidkommande.

Månadens föremål, maj 2004
Av  Anders Strinnholm