Edshultsmadonnan

En av Historiska museets vackraste Mariabilder är madonnan från Edshults kyrka i Småland. Jungfru Maria, med Kristusbarnet i famnen, brukar oftast avbildas som en ung flicka. Men Maria från Edshult är verkligen en riktig himladrottning; allvarlig, nästan litet högdragen, sitter hon för att amma sitt barn.

Under elvahundratalet brukar Kristusbarnet sitta helt stramt som en liten kung i Marias knä. Men när den här bilden gjordes, vid trettonhundratalets början, har man börjat visa kontakt och ömhet mellan mor och barn. Hon räcker fram sitt vänstra bröst åt honom, och han tittar upp mot hennes ansikte och lägger sin ena hand på hennes arm och den andra på bröstet. Men Maria blickar långt bort över hans huvud; kanske tänker hon på hans öde.

Edshultsmadonnan. Inventarienr: 14648. Foto Lennart Karlsson/SHM

Även om en del av färgen försvunnit, är det tillräckligt mycket kvar för att man lätt ska kunna föreställa sig hur praktfull skulpturen en gång varit. Under sin guldkrona har Maria ett vitt dok med röda ränder. Hon är klädd i en ljust blå klänning med guldmönster, i livet hophållen av ett bälte med guldrosor. Nedtill har den en fint mönstrad bård, och vid halsen har den varit kantad av något som nog motsvarat ett styvt guldbroderat band.

Den andra Eva

Över klänningen har hon en gyllene mantel med rött foder. Kristusbarnet har en purpurfärgad dräkt med ett mönster av guldlöv och den har guldbårder vid halsen och nedtill. Maria sitter på en bänk. Den är målad i rött och grönt, och de svarta ornamenten på gavlarna skall nog föreställa att bänkens gavlar varit genombrutna.

Tittar man noga efter ser man att Maria har sina fötter på en rosa drake, som ser mycket foglig ut. Draken kan i och för sig vara en symbol för ondskan, men här är det nog så att Maria är framställd som ”den andra Eva”, det vill säga en Eva som skulle ha motstått ormens lockelser vid kunskapens träd.

Detalj av Edshultmadonnan. Foto: Lennart Karlsson/SHM.

Vandalisering

Historien bakom den här skulpturen berättas 1913 av konsthistorikern Andreas Lindblom i tidskriften Ord och Bild, en berättelse med den dramatiska titeln ”En kyrka vandaliseras”.

Edshults kyrka var ännu vid början av 1800-talet en liten rödmålad kyrka av timmer med rött spån. Vid slutet av 1830-talet ville man ersätta träkyrkan med en ny stenkyrka. Kyrkan revs1838, och både materialet kyrkan var byggd av och inventarierna ropades ut på auktion. På så vis försvann predikstol, altarring, oljemålningar och skulpturer ut i bygden från en kyrka som måste ha varit en av Smålands märkligaste.

Medeltida kulturarv

Några år efteråt kom Nils Månsson Mandelgren, som under ett långt liv gjorde en otrolig nytta genom att dokumentera och samla in det medeltida svenska kulturarvet. Nu var han utsänd av Vitterhetsakademien för att dokumentera kyrkor.

Han lyckades spåra en del av föremålen från kyrkan. Några plankor från kyrkans invändiga målningar från 1300-talets första hälft hade kommit till användning i spiltorna i kyrkstallarna och fattighusets vedbod, medan predikstolen användes till hönshus eller hundkoja på Skäljarps gård i socknen.

Altarringen användes som inhägnad för svin. En del av de målade plankorna ritade han av och gav ut i ett praktverk, Monuments scandinaves du moyen age. Trots att kyrkan inte finns längre, kan man genom Mandelgrens skisser, gjorda på platsen, ändå få en viss uppfattning om målningarna.

Fyndjakt på cykel

Sommaren 1912 gav sig Andreas Lindblom på jakt efter bevarade föremål från kyrkan. Han lyckades lokalisera fjorton målade plankor i fattighusets vedbod, vilka överfördes till Historiska museet. Lindblom visste att den madonnabild som funnits i kyrkan vid auktionen hade sålts till en bonde, som sedan för ett stop brännvin överlät den till en annan bonde, som hette Birger.

Genom att fråga sig fram från gård till gård fick Lindblom slutligen veta vem som nu, efter nästan hundra år, hade madonnabilden, nämligen en bonde i byn Ärnaberg. Efter en milslång resa, backe upp och backe ned – man har en känsla av att han cyklar – kommer han fram till gården och säger sitt ärende.

Så här skriver han: ”Fredrik Samuelsson (så hette gårdens ägare) tillsade sin dotter att hämta ned bilden. Bondflickan tog Guds Moder resolut i famnen och bar henne utför trappan. – Nu utgör den sköna Madonnan från Edshult en af prydnaderna i Statens historiska museum.”

Månadens föremål, maj 2003
Av  Göran Tegnér