Rakkniven och solen

Bronsålderns människor har haft solen som en av sina stora symboler. Solen är avbildad i alla tänkbara sammanhang, på hällristningar och kultföremål av brons, på vapen och smycken – men även på vanliga bruksföremål.
  • Stenålder

    12 000 f.Kr. – 1700 f.Kr.

  • Bronsålder

    1700 f.Kr. – 500 f.Kr.

  • Järnålder

    500 f.Kr. – 1100 e.Kr.

En rak, platt kniv av brungrön brons dekorerad med linjer i ovankant. Kurvigt handtag lindat med guldtråd.
Rakkniv från Håga. Foto: Ola Myrin, Historiska museet/SHM (4.0).

Föremålen med solmotiv säger var för sig inte så mycket om hur bronsålderns myter var konstruerade. Men tillsammans visar de en berättelse om solens resa över himlavalvet och ned genom underjorden. Det menar Flemming Kaul, dansk arkeolog och specialist på bronsåldern.

Han har presenterat en tolkning av de nordiska rakknivarna av brons, nämligen som bärare av en solmyt. Några av de mest exklusiva rakknivarna har fantastiskt vackra dekorer av båtar, solar och olika djur. De hör till Historiska museets samlingar från yngre bronsåldern, cirka 1100–500 före Kristus.

En flat rakkniv med bred, tvär ände och ett snirkligt handtag. Bladet är dekorerat med prickar och cirklar.

Rakkniv

Rakknivarna var en av de viktigaste gravgåvorna för män under hela bronsåldern, 1700–500 före Kristus. Trots att gravskicket förändrades och gravgåvorna blev allt färre efterhand som tiden gick, fanns de små rakknivarna med, ibland nedslitna av flitig rakning, ibland blanka och fina.

Flat rakkniv, kraftigt breddande mot änden, dekorerad med linjer, voluter och cirklar.

Rakkniv

Bilderna på rakknivarna

Man kan läsa bilderna på rakknivarna nästan som en bildskrift. Skeppet, solen, fisken, fågeln och ormen är de tecken eller symboler som ingår i skriften, liksom rakkniven själv.

Den är tillverkad i form av ett skepp med handtag som avbildar ett djurhuvud eller en spiral. Riktningen på de skepp som avbildas på rakknivarna har betydelse för hur motiven ska läsas menar Flemming Kaul. En del är vända med stäven mot vänster, andra med stäven mot höger.

Detalj av en rakkniv av brungrön brons dekorerad med linjer.

Rakkniv från Håga

Kniven har en stiliserad bild av ett skepp.

Finns att se på Historiska museet i utställningen Guldrummet

Bilderna på nästan 400 rakknivar ingår i Kauls tolkning av myten om solens resa över dygnet. I berättelsen är bilderna placerade i ett cykliskt förlopp runt ett hjulkors. Tanken är att de olika djuren hjälper till att dra solen över himavalvet. Det är ett av de vanligaste motiven på hällristningar och tolkas som en solsymbol och ett hjul samtidigt.

Myten om solens gång

Den danska arkeologen Flemming Kaul har en tolkning som lyder:

  • Den uppstigande solen dras upp på morgonen med hjälp av en fisk. Fisken får följa skeppet men blir snart utbytt mot en fågel.
  • Mitt på dagen, när solen står som högst på himlen, tar hästen plats och drar skepp och sol vidare.
  • På eftermiddagen tar skeppet ensam hand om solen igen. Mot kvällen drar en orm eller drake ned skepp och sol under horisonten.
  • Solens nattliga färd symboliseras av ett skepp som seglar mot vänster utan solbilder.
  • Ibland simmar fisken med skeppet klar att påbörja sin uppgift vid gryningen. Cirkeln är sluten och en ny dag börjar i solens eviga, gudomliga resa.
Detalj av den tvära änden på en rakkniv, dekorerad linjer, streck, voluter och cirklar.

Detaljbild av en rakkniv

Myter kring Medelhavet

Hur ser myterna om solen ut i andra delar av Europa och Medelhavsområdet under bronsåldern? Vi vet till exempel att skeppet, solen och dess resa genom dag och natt är centrala teman i Egyptens religion samtidigt med Sveriges bronsålder och det har också inspirerat Flemming Kaul i hans tolkning.

Mycket är förstås annorlunda både i religionen och myterna mellan olika delar av Europa och området runt Medelhavet, men ändå är det möjligt att några gemensamma, grundläggande uppfattningar om solens gång existerat. Kan det vara så att det finns en syn som delvis är parallell till den egyptiska när det gäller solens gång häruppe i norra Europa? Den frågan har Flemming Kaul nu väckt genom sitt diskussionsinlägg om rakknivarnas betydelse som bärare av en solmyt.

Sammanfattning

Under bronsåldern (cirka 1700–500 före Kristus) hade solen en central roll som symbol, avbildad på hällristningar, bronsföremål, vapen, smycken och vardagliga föremål. Särskilt rakknivarna av brons, vanliga gravgåvor för män, har dekorer med skepp, sol, djur och andra symboler som enligt arkeologen Flemming Kaul kan tolkas som en solmyt. Bilderna på nästan 400 rakknivar skildrar solens resa över himlavalvet och genom underjorden i ett cykliskt förlopp, där fisk, fågel, häst och orm symboliserar olika delar av dagen. Rakknivarna kan därmed läsas nästan som en bildskrift om solens eviga färd. Liknande motiv finns även i samtida myter runt Medelhavet, vilket antyder att uppfattningen om solens gång kan ha haft gemensamma drag i Europa under bronsåldern.

Du kanske även är intresserad av

Utställning

Forntider

Spännande livsöden från förhistorisk tid – från kvinnan från Barum, som dog för cirka 9 000 år sedan, till fursten från Vendel.

Rekonstruerat huvud av mannen från Granhammar. Gul bakgrund i utställningen.

Så här jobbar vi med kunskap på Historiska museet

Historiska museet är en del av Statens historiska museer som är en statlig museimyndighet. På myndigheten arbetar sakkunniga på olika ämnen, som exempelvis historia, arkeologi, konservering, med mera. Texterna på webbplatsen är framtagna i samarbete mellan olika experter, pedagoger samt annan personal. Texterna är faktagranskade och har utgångspunkt i etablerad forskning. I vissa fall saknas skriftliga källor och de fysiska lämningarna är knapphändiga och tvetydiga, särskilt långt tillbaka i tiden. Då tolkas materialet av experterna. Tolkningarna är dock alltid baserade på forskning. Textsammanfattningar har skapats med hjälp av AI och har faktagranskats.

Om du har frågor kring den faktamässiga bakgrunden till våra texter kontakta webb@historiska.se 

Hitta all kunskap

Sök och filtrera artiklar på tidsåldrar och teman i museets kunskapsbank.

Vuxen och barn pekar och plockar föremål arrangerade på ett fantasifullt sätt